Långedrag 17-18 maj
Saltsjöbadsregattan 31 maj – 1 juni
SM 1 – 3 augusti, Dalarö
Gävle 6 – 7 september
Vänersborg 4 – 5 oktober

Ranking

Baltic Cup
Baltic Cup totalt
Baltic Cup Helsingfors 10-11 maj
Baltic Cup Naantali 14 – 15 juni

Övriga resultat
“Paralympics SM”, OSSM 12 – 15 juni
Lindströms Båtvarvs Cu2003 Resultatp, 28 juni
Frostbite 2003 6-7 dec

Internationella seglingar
Stellans reportage
US Midvinter Champinonships, Florida, 25-26 jan
Rolex Miami Olympic Class Regatta, Florida, 28 jan-1 feb
VM, Eckernförde, 18 – 23 aug
IFDS handikapp-VM, 4 – 12 sept

2,4 mR Grandprix, GKSS Långedrag May 17-18, 2003

Årets första rankingsegling

Den 17-18 maj i strålande väder ställde ett trettiotal 2.4-seglare upp i årets första rankingsegling. Seglingen gick av stapeln i Långedrag i en otroligt fin och spännande miljö för oss seglare – ett stort folkliv runt omkring och på avstånd tät trafik till och från Göteborgs hamn av en handelsflotta från hela världen.

Det är kul att se hur aktiva Göteborgarna verkar vara. Många två-fyror fanns på kajen liksom en ny, hydraulisk kran – här investeras det.

Startfältet var väl representerat med deltagare från Sveriges olika hörn. Dock saknade vi Dalarö-gänget och från Saltsjöbaden, som brukar vara många fler, kom bara Bertil Grandinson och Peter Willton med sin splitternya båt.

Per Ahrbom och undertecknad fanns på plats dagen innan tävlingen för att pröva segelvattnet i lugn och ro. Vi kunde konstatera att det finns en massa konstiga strömmar som bör tas med i seglingstaktiken.

Seglingarna gick bra med fin vind under båda dagarna. Enda malören var tredje seglingen den första dagen då en kraftig kollision mellan två båtar skedde två minuter före start. Den ena av båtarna, SWE 375, sjunker tills den ligger i marvatten. Trist!

Banläggarna var snabba och duktiga på att lägga banorna och med rätt tidslängd. En liten miss var dock att de lade startlinjen för den första dagens sista race så att om man startade vid läflaggan hamnade man ganska snart på en grynna. Jag själv gick på den efter målgång när jag skulle segla i hamn.

Min personliga reflektion är att man kan se av resultatlistan vilka som har tränat mycket och länge. Helt oväntat var det därför inte att Stellan Berlin segrade. På andra plats kom Per Ahrbom och tredje platsen intogs av Lennart Heselius.

Björn Eriksen

Pos.	Name	Klubb	Sail no.	Race 1	Race 2	Race 3	Race 4	Race 5	Race 6	Race 7	Total	Classic
1	Berlin Stellan	KSSS	SWE 379	1	(OCS)	3	1	2	1	8	16
2	Ahrbom Per	KSSS	SWE 409	2	5	1	5	11	(OCS)	1	25
3	Heselius Lennart	Gefle SS	SWE 323	(8)	2	5	4	6	7	6	30
4	Eriksen Björn	ViBK	SWE 40	5	1	7	7	3	(15)	10	32
5	Bengtsson Jan	GKSS	SWE 380	(17)	13	2	2	9	6	3	35
6	Lidholm Magnus	Gefle SS	SWE 383	3	18	11	(OCS)	1	5	2	40
7	Axelson Emil	ViBK	SWE 310	4	8	(21)	8	7	9	4	40
8	Kjellberg Anders	ViBK	SWE 401	(16)	4	6	3	5	13	11	42
9	Mellström Mattias	GKSS	SWE 327	7	12	(13)	10	4	11	5	49
10	Wilton Peter	KSSS	SWE 411	(14)	6	12	9	10	8	7	52
11	Lindgren Dick	GKSS	SWE 366	(15)	9	4	12	8	12	9	54
12	Åkeson Arne	Gefle SS	S (408) 395	10	7	(18)	11	12	3	14	57
13	Kellner Håkan	RuSS	SWE 394	6	11	(15)	21	13	10	12	57
14	Fritzon Dag	LSS	SWE 367	18	10	9	17	(23)	2	13	69
15	Grandinson Bertil	SKN	SWE 400	13	(17)	17	13	16	4	15	78
16	Olsson Jerri	GKSS	SWE 403	12	20	16	(22)	19	17	19	103
17	Ossiansson Carl	GKSS	SWE 36	(25)	19	19	14	15	16	20	103
18	Palm Jonas	GKSS	SWE 391	(21)	16	20	18	18	18	16	106
19	Andersson Alf	LSS	SWE 100	19	(24)	23	23	15	14	17	111	1
20	Malmsten Hasse	GKSS	SWE 362	11	14	8	19	(DSQ)	DNS	DNS	114
21	Sjögren Jan	GKSS	SWE 335	9	15	10	(OCS)	DNF	DNS	DNS	127
22	Schönning Pelle	GBK	SWE 326	24	22	24	(26)	21	20	18	130	2
23	Strömberg Sten	GKSS	SWE 162	22	23	22	15	17	(DNS)	DNS	130
24	Giebner Stefan	GKSS	SWE 175	26	(28)	25	20	22	19	21	134	3
25	Hakefelt Jan	MaSS	SWE 365	23	25	14	24	20	(DNS)	DNS	137
26	Larsson Malin	GKSS	SWE 279	28	27	26	27	24	(DNS)	DNS	163
27	Johansson Anders	GKSS	SWE 375	20	21	(DNF)	DNS	DNS	DNS	DNS	165
28	Nordin Jan	LSS	SWE 158	29	26	(DSQ)	25	DNS	DNS	DNS	173	4
29	Rubinstein Fredrik		SWE 189	27	29	27	(DNS)	DNS	DNS	DNS	176	5

Saltsjöbadsregattan 31 maj – 1 juni 2003

Nu är det bara att lyfta på hatten för Lennart

Efter endast 2 säsonger i 2.4 klassen har Lennart Heselius från Gävle visat att med bra båtmaterial, planering och framför allt gedigen träning tagit sig till toppen – Grattis till en mycket väl genomförd regatta.

Saltsjöbadsregattan seglades i mycket varierande och skiftande vindar. Vi var 33 båtar på linjen vilket visar att intresset är mycket stort i klassen med många nya seglare, helt tydligt är det en klar förnyelse i klassen.

Det finns dock några gamla rävar kvar, där det är roligt att se Per Ahrboms satsning med ny båt men framför allt viljan att träna som verkligen har gjort resultat Per slutade 2:a.

Den som dock imponerar mest på mig är Björn Eriksen som går från klarhet till klarhet, men Björn har lagt ner mycket tid på träning och som nu gör att han är med och krigar i toppen.

Vad som framträder tydligare och tydligare är att det finns inga genvägar till bra resultat det är bara träning som gäller och det gäller även Saltisseglarna.

Regattan genomfördes av KSSS som har fantastiska möjligheter därför blir man lite förvånad att man lägger banan mitt i farleden vilket gör att det blir onödigt skvalpigt, samt att man har så långa pauser mellan seglingarna för att finjustera märkena när vridena ändå kommer och går mest hela tiden.

Nu tror jag ändå alla var rätt nöjda och ser fram mot nästa regatta.

Hälsar Peppe
SWE 411

Båtnamn	Skeppare	Dels 1	Dels 2	Dels 3	Dels 4	Dels 5	Placering
GUDRUN 2	Lennart Heselius	1	1	2	8	1	1
TRINITY	Stellan Berlin	4	8	1	2	7	2
–	Per Ahrbom	2	7	5	15	4	3
–	Peter Wilton	7	19	11	1	11	4
ARAMIS	Arne Åkerson	12	2	6	6	14	5
–	Jan Bengtsson	22	6	4	19	5	6
PRICKEN	Magnus Lidholm	6	9	9	16	3	7
–	Peter Norlin	3	10	13	21	16	8
–	Björn Eriksen	11	23	16	11	2	9
BELLADONNA	Staffan Bellander	8	14	3	5	19	10
ADA	Dick Lindgren	5	0	17	9	10	11
–	Kimo Haanpää	15	12	10	4	21	12
–	Anders Kjellberg	16	5	8	7	24	13
BETTAN	Thomas Wrande	17	4	7	13	25	14
NO REGRETS	Bo Hedensjö	18	3	14	0	9	15
GÅNGJÄRN	Martin Veiko	14	18	12	10	6	16
–	Harri Malm	10	28	25	14	8	17
–	Jan Sjögren	13	27	19	18	17	18
–	Janne Laine	30	13	26	3	22	19
X	Peter Andersson	21	16	20	24	12	20
–	Emil Axelson	24	15	24	23	13	21
–	Mattias Mellström	9	17	28	17	18	22
–	Claes Bengtsson	26	25	15	12	27	23
ADRIANA	Bertil Grandinson	23	20	22	29	15	24
SUNSTREAKER	Patrik Wennerström	20	11	27	25	23	25
–	Jerry Olsson	25	30	21	20	20	26
–	Jonas Palm	0	21	18	27	26	27
–	Pekka Seitola	28	29	29	22	28	28
–	Gösta Leffler	19	26	23	0	0	29
AIDA II	Tom Björkholm	27	22	31	26	0	30
–	Malin Larsson	29	24	32	28	30	31
–	Stefan Giebner	0	31	33	31	29	32
–	Per-Olof Bengtsson	0	0	30	30	0	33

Internationellt Svenskt Mästerskap på Dalarö 1 – 3 augusti 2003

Rapport från SM i Dalarö 1-3 augusti 2003

SM-seglingarna i Dalarö kommer att finnas kvar i minnet som en närmast tropisk vecka med en otrolig värme på dagarna och en olidlig värme på nätterna. Vindarna var dock på hugget och vi fick tre dagar med varierande styrkor från 1,5 till 8 m/s. Start-fältet var imponerande med seglare från sju nationer och många gamla mästare. Som nykomling i klassen tycker jag att seglingarna genomfördes på en mycket hög nivå och en tanke som slog mig är att hur många klasser i dag i Sverige kan erbjuda segling på högre nivå än den vi har i 2.4-klassen? Men med så många “gamla” rävar som hamnat i just 2.4-klassen så kanske det inte är så märkligt. Banorna var utmärkt lagda och startlinjerna närmast perfekta och det, plus den ödmjuka inställning som seglingsledningen intog, värmde gott. Sen att vi fick en odiskutabel mästare som visade storform kändes perfekt. Man kan ju bara ställa frågan vad hade han vallat med?

I första dagens tre lättvindskör var det framförallt Petter Andersson, Bosse Hedensjö, Per Ahrbom samt holländaren Thierry Schmitter som visade framfötterna, men även Uffe Arvidsson visade tydligt att han ville vara med i debatten. Till dag två hade vinden ökat något vilket gjorde gott åt Stellan Berlin, som vaknade till och klämde i med två spikar i rad. Även Heiko Kroeger och danske Jens Als Anderssen visade hög klass, men Uffe Arvidsson var med hela tiden och såg till att ingen fick närkontakt med honom. Om inte gamle räven Arne Åkerson hade åkt dit för tjuvstart i dagen andra segling, hade Arne haft toppkänning efter sex seglingar.

Inför sista dagens seglingar såg allt upplagt ut för Uffe, men som vi säger uppe i Norrland, sälj inte skinnet innan björnen är skjuten. Stellan gjorde vad han kunde för att hota Uffe med två spikar i rad igen och en tredje plats, men Uffe gled säkert in på två andraplatser och det gjorde att ingen kunde nå honom inför den sista seglingen. Det enda som kunde stoppa Uffe var ett roderhaveri strax innan start inför segling nio. Det var ju tur i oturen att det inte skedde inför segling åtta?! Annars blev avslutningsdagen Magnus Lidholms, som efter Stellan skrapade ihop minst med poäng dag tre. Även Jens Andersen och Per Ahrbom avslutade sista dagen på bra sätt och såg till att hamna strax efter topptrion Ulf, Stellan och Heiko. Martin Holmgren var tillbaka i fältet och tog en spik i den andra seglingen och genomförde en bra serie efter lite segling i år. Ett annat glädjande inslag var att två båtar från Sundsvall fanns på plats för första gången. Mats Lundberg som körde i Uffes gamla 405:a blev elva i sista seglingen och man får hoppas att det gav blodad tand så man får till en fleet även där nu. Det är nära till Gävle!

Sammanfattningsvis anser jag att seglingarna var mycket givande och lärande, det enda som var lite negativt var själva logistiken runt arrangemanget med upptagning på två ställen. Nu gjorde som sagt arrangörerna så gott man kunde åt allt man kunde påverka men att segla en jättekryss i tio m/s efter målgång till upptagning var ingen höjdare, men man hann i alla fall att svalka av sig innan hemfärd.

Lennart Heselius
SWE 323

Scores take into account 1 discard.

No	Sailno	Name	Scores	1	2	3	4	5	6	7	8	9
1	SWE 415	Ulf Arvidsson, RUSS	38,0	5	18	2	2	4	3	2	2	(dns)
2	SWE 379	Stellam Berlin, KSSS	50,0	(29)	21	13	1	1	9	3	1	1
3	GER 1	Heiko Kroeger	59,0	14	11	5	4	8	1	5	(27)	11
4	DEN 126	Jens Als Andersen, Holbeck Sk	64,0	(20)	12	15	3	2	14	4	4	10
5	SWE 409	Per Ahrbom, KSSS	65,0	7	(13)	4	13	9	10	9	5	8
6	SWE 323	Lennart Heselius, Gefle Segel Sällskap	66,0	9	(22)	7	7	5	15	1	10	12
7	NED 12	Thierry Schmitter, WVB	72,0	4	15	1	14	13	4	6	(19)	15
8	SWE 378	Martin Holmgren, SSB	79,0	19	1	18	8	10	7	10	(22)	6
9	SWE 331	Bo Hedensjö	88,0	10	10	3	18	(35)	6	29	9	3
10	SWE 383	Magnus Lidholm, Gefle Segel Sällskap	89,0	18	16	8	9	22	(24)	8	3	5
11	SWE 412	Peter Norlin, KSSS	104,0	16	8	10	19	15	8	14	(dns)	14
12	NED 3	Ruud Holsteyn, HWH	106,0	2	14	(34)	10	14	11	11	17	27
13	CAN 2	Dan McCoy	110,0	1	(29)	19	22	21	20	7	7	13
14	SWE 394	Håkan Kellner, RSS	111,0	27	2	(31)	23	3	13	18	8	17
15	FIN 122	Veikko Martin, NJK	113,0	13	5	16	17	20	2	20	(29)	20
16	SWE 310	Emil Axelson	125,0	11	(30)	20	11	16	21	12	12	22
17	SWE 411	Peter Wilton, KSSS	130,0	28	6	9	15	7	27	13	(30)	25
18	SWE 364	Petter Andersson, GKSS	138,0	3	4	37	27	29	(41)	15	16	7
19	SWE 408	Arne Åkerson, Gefle Segel Sällskap	141,0	12	9	11	5	(ocs)	12	ocs	28	9
20	SWE 287	Staffan Bellander, KSSS	148,0	23	(31)	14	12	18	28	16	6	31
21	SWE 380	Jan Bengtsson, GKSS	157,0	15	34	21	24	11	(40)	22	26	4
22	NOR 101	Björnar Erikstad, Tönsberg	169,0	30	(39)	24	16	12	5	21	32	29
23	SWE 40	Björn Eriksen, ViBK	173,0	8	19	33	6	31	23	32	(ocs)	21
24	SWE 401	Anders Kjellberg, ViBK	179,0	26	(40)	6	38	24	18	26	39	2
25	SWE 391	Jonas Palm, GKSS	186,0	(48)	26	17	20	6	36	30	18	33
26	SWE 395	Magnus Timerdal, Växjö SS	186,0	(47)	7	36	28	28	26	27	15	19
27	SWE 263	Tom Byström, NhSS	207,0	24	3	30	26	34	34	(37)	21	35
28	SWE 305	Claes Bengtzon, Gefle SS	207,0	21	(47)	23	33	32	37	25	20	16
29	SWE 367	Dag Fritzson, GKSS	208,0	38	42	(44)	29	19	19	24	13	24
30	FIN 105	Jussi Mattila, NJK	210,0	17	32	22	30	38	38	19	14	(40)
31	FIN 49	Tuuevo Pullinen, NJK	223,0	6	28	12	34	(43)	32	34	38	39
32	SWE 400	Bertil Grandinsson, SKM	227,0	37	24	29	(43)	27	16	42	24	28
33	SWE 265	Åsa Llinares, KSSS	237,0	36	27	26	21	26	31	28	42	(43)
34	SWE 405	Mats Lundberg, SuSS	246,0	40	36	28	36	30	(46)	35	11	30
35	NOR 89	Rune Fjereide, Baerum	247,0	31	25	35	35	(dnf)	dns	17	31	18
36	SWE 404	Göran Johansson, DBKJ	252,0	39	38	(46)	32	17	33	23	36	34
37	GER 10	Christian Gehrke, Schweriner YC	261,0	46	(49)	39	37	36	22	33	25	23
38	SWE 406	Roland Palm, DBK	273,0	43	23	27	39	(46)	44	31	34	32
39	FIN 77	Karl-Alfred Wessberg, NJK	273,0	35	33	25	47	33	29	36	35	(dns)
40	SWE 298	Birgitta Silverhielm, MäBK	282,0	22	20	45	44	40	25	(46)	41	45
41	SWE 403	Jerri Olsson, VASS	284,0	25	41	32	42	(dns)	42	43	33	26
42	SWE 326	Pelle Schönning, GUBK	290,0	(42)	17	40	40	42	35	39	40	37
43	SWE 233	Claes Henningsson, KSSS	296,0	45	35	43	25	23	(dns)	44	45	36
44	SWE 354	Lennart Sjölén	301,0	44	37	38	41	39	(ocs)	38	23	41
45	GER 106	Jûrgen Eck, TVO Marktredwitz	305,0	(51)	48	41	31	25	30	40	46	44
46	SWE 340	Mauritz Westerholm, DBK	319,0	32	44	(48)	45	37	45	41	37	38
47	SWE 268	Pekka Seitola, Gefle SS	322,0	33	(dnf)	dns	46	41	17	45	43	42
48	SWE 175	Stefan Geibner	363,0	41	43	49	(50)	45	48	47	44	46
49	SWE 200	Karin Stenfelt, QSS	365,0	34	45	42	(51)	49	47	50	49	49
50	SWE 4	Hans Larsson, DBK	371,0	(50)	46	47	48	48	39	49	47	47
51	SWE 158	Jan Nordin, LSS	395,0	49	50	50	49	44	43	(dns)	dns	dns
52	SWE 500	Thomas Lindström, DBK	405,0	(dnc)	dnc	dnc	dnc	47	49	48	48	48
53	SWE 335	Jan Sjögren	440,0	(dns)	dns	dns	dns	dns	dns	dns	dns	dns
53	SWE 377	Tom Björkholm, KSSS	440,0	(dns)	dns	dns	dns	dns	dns	dns	dns	dns

Gävle, rankingsegling 6-7 september 2003

Svenske mästaren visade åter lejoklon i Gävle.

Vad är det som gör att man så gärna åker till Gävle och seglar?

Svaret är enkelt. Gefle Segelsällskap har år efter år visat upp en sällsynt fin kombination av utmärkta seglingsarrangemang samt trivsam samvaro i en miljö som är svår att överträffa. Det slår mig varje gång, att precis så här ska 2.4a segling bedrivas. 7 seglingar på två dagar utan stress det är vi inte vana vid. Första dagen, två seglingar in för lunch och ut och segla två till igen. – Perfekt. Samt tre seglingar på raken dag två när allt är inkört. Om man skulle kora Sveriges trivsammaste bäst belägna klubbhus med en riktigt bra restaurnt! Heja Gefle ni är svårslagna. Nu hoppas vi på att kommande VM blir ett topparrangemang. Förutsättningarna är de allra bästa med en stab innehållande så starka kort som Marita, Pepa, Pekka, Nisse mfl

Men det var ett reportage om seglingarna det skulle handla. Vi börjar med vädret. Högtryck, men ändå hyffsat med vind. Soligt, varmt, ren indiansommar. Lördagens första segling kom igång efter viss väntan. Det blev i den svaga 3-meters vinden utdelning direkt för träningsnarkomanerna Björn Eriksen och Per Ahrbom. 1 och 2. Men trea blev GSS-aren Claes Bengtzon som hittat rätt på hemmaplan. Ulf Arvidsson hade inte kommit igång riktigt men vänta bara!

Just det i nästa race tog Uffe kommandot direkt och spikade i den något friskare vinden. Lennart Heselius en gentleman på banan kom nu tvåa och Magnus Lidholm knep tredjeplatsen.

Efter maten friskade vinden åter från syd. Sulfitvindarna stack i näsan. Konstigt att man tillåter en så illaluktande industriell verksamhet i detta geografiska paradis! Blä. Uffe igen, den gubben ska man inte ha i lovart på startlinjen. 415 går som tåget. Hur gör karln? Då och då under en regatta sticker en blå båt med gyllende mast och bom iväg. Så ock denna gång. Anders Kjellberg med transperanta Elfströmfocken drar iväg som bara den. En fin andraplats före vår finske kamrat (än så länge) Janne Laine. Janne denne glade viking seglade Markos VM båt.

Segling 4. Efter omöjlige Ulf hittar vi plötsligt den gamle räven Arne Åkerson på andra platsen. Gävlepojkarna kan dom. Undertecknad som nu med reparerat roder och nystärkt köl började hitta lite fart och höjd vilket resulterade i en trea i race 4. Per seglar mycket stabilt och blev 4.

Om lördagens kräftkalas kan man berätta mycket. Vi minns Pepas håll igång med sånger lätt ekivåka. Att han lurade upp mig att sjunga gäddan med de ludna benen gick inte att undvika. Hög stämmning, goda kräftor, glada skratt och stor förväntan inför söndagens fortsatta seglingar.

Söndagen bjöd på samma vindförhållanden 3-7 meter syd. Eftersom omöjlige Ulf tjuvstartade öppnades vägen för Håkan Kellner som hittils inte gjort så mycket väsen av sig. Magnus som visade formen i VM seglade in på andraplatsen. Den pojken håller en god jämn standard. Vassaste kortet i Gävle? Björn Eriksen är också mycket jämn. Nu trea.

I sjätte seglingen hittar vi Arne Å igen efter Uffe. Arne åker berg och dalbana men vi får hålla ögonen på denne erfarne intensive seglare. Lecke seglade in på en trea och visar också han att Gävle är att räkna med på allvar när VM flaggorna blåser på Husse.

Så till den avslutande sjunde seglingen då några stockholmsrävar bestämde sig för att lämna efter sig ett starkt avtryck att fundera på. Eller vad sägs om hur Peppe Wilton tog ett bestämt kommando från start. Per Ahrbom snuvade Peppe på segern och undertecknad knep tredjeplatsen.

En kommentar till stundande VM är att noga överväga alternativa banområden. Är vindarna nord eller syd kan man säkert segla på yttre fjärden som vi gjorde. 100 båtar kan enligt min uppfattning knappast segla i andra vindriktningar här. Men i Marstrand seglade vi i tre grupper. Goda erfarenheter finns att hämta från den seglingen. Dubbla bojar såväl i lovart som lä är utmärkt liksom en lång första kryss.

Heders Gefle Segelsällskp som åter genomfört en ialla avseenden utmärkt regatta.

287 Staffan Bellander

1	Ulf Arvidsson, RUSS	10	1	1	1	(ocs)	1	8	22
2	Per Ahrbom	2	7	4	(17)	5	4	1	23
3	Magnus Lidholm, Gefle Segel Sällskap	7	3	10	4	2	(13)	4	30
4	Staffan Bellander, KSSS	6	6	5	3	(12)	8	3	31
5	Björn Eriksen, ViBK	1	11	7	6	3	6	(dsq)	34
6	Lennart Heselius, Gefle Segel Sällskap	12	2	11	5	6	3	(20)	39
7	Janne Laine	8	5	3	10	11	(11)	6	43
8	Håkan Kellner	9	16	6	7	1	(21)	10	49
9	Arne Åkerson, Gefle Segel Sällskap	21	15	8	2	(26)	2	7	55
10	Peter Wilton, KSSS	14	9	13	(dsq)	7	17	2	62
11	Peter Andersson, GKSS	(17)	8	15	12	9	5	17	66
12	Anders Kjellberg, ViBK	19	17	2	(21)	13	7	15	73
13	Emil Axelson	18	4	(DNF)	DNS	4	9	12	82
14	Claes Bengtzon, Gefle SS	3	13	20	14	17	(24)	23	90
15	Tommy Byström, NhSS	(24)	10	17	20	16	15	14	92
16	Göran Johansson, DBKJ	(26)	14	21	19	18	12	9	93
17	Seppo Sukki	4	12	9	13	21	(ocs)	dns	94
18	Jonas Palm, GKSS	16	20	14	8	(28)	19	18	95
19	Michael Byström, NHSS	15	(29)	18	9	22	23	13	100
20	Dag Fritzson, GKSS	5	(ocs)	16	24	25	20	11	101
21	Thomas Wrande, DBK	22	(26)	12	11	23	18	21	107
22	Carl Ossiansson, KGSS	(30)	22	26	29	15	16	5	113
23	Pekka Padatsu	11	19	22	16	14	DNF	(DNS)	117
24	Lennart Sjölén	(34)	21	24	27	8	22	16	118
25	Jussi Ahlström, NJK	20	31	28	23	10	10	(DNS)	122
26	Pekka Seitola, Gefle SS	23	24	19	15	24	(25)	22	127
27	Hans Sjöblom, GSS	25	23	DNS	(DNS)	20	14	19	136
28	Peter Sergén, GSS	13	(30)	29	18	27	29	26	142
29	Mauritz Westerholm, DBK	(32)	18	23	22	31	26	28	148
30	Jan Haan,VWDTF	27	28	25	(30)	29	28	25	162
31	Jan Bengtsson, GKSS	29	25	27	28	19	(dnf)	dns	163
32	Jan Nordin, LSS	(33)	32	32	26	30	27	27	174
33	Stefan Geibner	28	(33)	31	31	32	30	24	176
34	Bo Ericsson, GSS	31	27	30	25	(DNS)	DNS	DNS	183

2,4mR Rankingsegling Vänersborg

Reportage från Vänersborg 4-5 oktober

På begäran av Björn Eriksen och Magnus Timerdal har undertecknad skickat över några stödord till Peter Andersson, som la in en “Grov utan påse” och totade ihop nedanstående:

Lätta, växlande och vindhålsförsedda var förhållandena på Vassbotten. Större delen av Gävle-gänget saknades liksom Ulf, Stellan, Holmgren och Norlin. De tre sistnämnda hade nog fullt upp med att fostra en ny generation 2.4a seglare.  Ulfs harpest hade blommat ut så till den milda grad att han inte ens kunde få på sig strumporna (det här låter inte alls bra).

Inte oväntat hade många Göteborgare tagit sig till Vänersborg, dock inte Janne Bengtsson, vars båt närmast sänktes av en (oförsäkrad) finne på VM.

23 båtar var ändå på plats. Plattvatten skulle visa sig passa Palm, som inte lärt sig segla 2.4a i krabbsjö än. Efter att ha upptäckt att storseglet inte gick att få i bommen (hade bytt bom efter en skärning i 15+ lördagen innan) kom Palm sent ut till start. Norlin har ju god erfarenhet av gamla Sobstad storsegel, varför Palm plockade fram ett sådant. Turligt nog inväntade seglingsnämnden undertecknad genom att hissa apan.

Palm var dock inte ensam om bekymmer innan start. Jerry Olsson skulle “bara” sträcka upp sina nya måttbeställda vant. “Ta samma längd som de gamla”, men fann dom 1 dm för långa. Han lät sin vackra hustru packa ihop pinalerna och åkte hem. Allas vår vän C. Båth måste ha varit mkt trött…

Läfördel i första racet. Hasse Malmsten är som alltid taggad inför första seglingen och knep förstaplatsen före Anders Kjellberg, med Emil Axelsson på tredje plats. Skulle man gå nära bergknallen vid läflaggen eller vassruggarna uppe till stybord var frågan. Slussarna gjorde ibland att det verkade strömma, speciellt på undanvindarna (baksug?). Janne Sjögren smekte vassruggarna så tätt att han parkerade. Tyvärr hade Janne bara tejpat hålet till dyvickan. Detta skulle nu visa straffa sig. Efter några vaggningar var han loss, men tejpen dessvärre oxå. Jannes elpump gick varm resten av seglingen.

Inför andra seglingen hade vinden vridit mot höger. Vassruggarna upp mot den kanten såg frestande ut tyckte flera, men hamnade i vakum. Efter att ha trimmat in Sobstad-storen seglade Palm in på en 2: plats. Emil vann och Håkan Kellner blev trea. Peter Andersson (som har tack-tick kompass) beordrade Palm (ingen kompass) att slå i närheten av kryssmärket. Palm slog (och blev 2:a), Peter slog oxå  plus ca 10 gånger till, på varje litet vrid (och blev 18:e). “Bör du inte få upp farten mellan slagen”, undrade Palm försynt efter seglingen.

Segling tre. Efter en välbehövlig lunch var det dags igen. Per Ahrbom skulle nu ta en av sina tre spikar på raken. Björn Eriksen blev 2:a och Hans Broman 3:a. Dag Fritzson tog Palms vind vid spridarmärket, med en snygg gipp, och blev 4:a före Palm.

Palm var missnöjd med sina starter. I fjärde seglingen tjuvade han därför (man måste ju gaffla in sig). “Du var ca en båtlängd över”, upplyste seglingsnämnden efteråt. Hursomhelst, Ahrbom vann före Kjellberg och Emil på tredje plats. Peter Anderssons nya startklocka (inköpt “supersvart” hos C. Båth) visade sig funktionsduglig och han tog sin bästa placering i regattan, en 6:e plats.

Söndag

Segling 5. Kryss upp i en vik med berg till höger och grund (vid den vita villan) till vänster. Vindskruvar och vakum om vartannat. Ahrbom läste det hela rätt och vann före Kjellberg och Emil. Hasse Malmsten (4:a) blev prejad utanför målflaggen av Emil. Som hämnd prejade sedan Hasse undertecknad utanför målflaggen, så att Arne Åkersson så när kunde ha smitit före. “Så många båtar mellan mig och Palm som möjligt”, resonerade nog Hasse!

I segling 6 fick Palm ordning på skruvarna och vakumet. Även starten, som var avgörande för en bra placering. Man sträckte nästan märket för babord. Palm tog sig förbi Emil på sista kryssen. “Du gick 5 meter längre och höjdade sedan förbi”, sa Emil. “Har ni inga vindskruvar på ostkusten”, undrade Palm. “Jo, men inga så djävliga”, sa Emil. Emil fick dock insida vid spridarmärket genom en snabb gipp och vann före Palm och Arne Åkersson, som nu verkat få upp ångan.

“Jag vill ha en plan att segla efter”, viskade Dick Lindgren i Palms öra (på årsmötet). Man anar viss ironi. Har Palm ingen plan alls för sitt seglande? I sista seglingen kom Dicks plan till sin rätt och han tog en överlägsen seger, före Hasse och Palm. Hasse lyckades gippa några gånger extra på sista länsen. “Jag slet som ett djur för att hålla Palm bakom mig”, sa Hasse. Emil verkade redan ha “cashat” in totalsegern och slutate 11:a.

Arrangörena var bra och fika-personalen oxå, de tackades förtjänstfullt av regattans segrare (och nyblivne 2.4a orförande) Emil Axelsson. Prisutdelning inleddes dock med att Sten “Sen” Strömberg skulle ta emot Classic-priset. Men var höll karln hus? Jodå, efter en språngmarsh kunde han motta en välförtjänt pokal. Emil vann som sagt, med en jämn serie, före Ahrbom och Kjellberg. Palm blev fyra före Hasse Malmsten!

Gubbarna (jämför Palm som är ung) verkar passiva på undanvindarna. Är det för jobbigt att gippa? Bör man inte ligga kvar i vindstråken? Norlin hade dock gillat det här.

Mvh
Jonas Palm

2003-10-04 – 2003-10-15
Arrangörsklubb : VÄNERSBORGS SEGELSÄLLSKAP
Klass : 2,4mR Öppen Senior
Tävlingsledare : Per Söderström

Resultat

Plac.	Båt	Rorsman	Klubb	1	2	3	4	5	6	7	Tot.
1	SWE 310	Emil Axelsson	VIBK	3	1	6	3	3	1	(11)	17
2	SWE 409	Per Ahrbom	KSSS	5	(12)	1	1	1	6	9	23
3	SWE 401	Anders Kjellberg	VIBK	2	5	7	2	2	8	(15)	26
4	SWE 391	Jonas Palm	GKSS	11	2	5	(OCS)	5	2	3	28
5	SWE 362	Hasse Malmsten	GKSS	1	13	8	7	4	(OCS)	2	35
6	SWE 4	Håkan Kellner	RUSS	9	3	(14)	4	12	4	4	36
7	SWE 40	Björn Eriksen	VIBK	(17)	4	2	14	7	10	5	42
8	SWE 408	Arne Åkesson	GSS	4	8	12	(21)	6	3	10	43
9	SWE 307	Hans Broman	TÄBK	(12)	11	3	5	8	11	8	46
10	SWE 366	Dick Lindgren	GKSS	6	10	11	(12)	10	9	1	47
11	SWE 364	Peter Andersson	GKSS	8	(18)	9	6	13	15	7	58
12	SWE 367	Dag Fritzon	GKSS	15	6	4	10	(21)	12	13	60
13	SWE 395	Magnus Timerdal	VÄKK	7	(21)	16	9	16	7	6	61
14	SWE 36	Carl Ossiansson	GKSS	10	7	10	11	14	(17)	12	64
15	SWE 162	Sten Strömberg	GKSS	14	15	(OCS)	13	9	5	16	72
16	SWE 335	Jan Sjögren	GKSS	13	14	(19)	18	11	16	14	86
17	SWE 375	Jan Nordin	LDSS	18	16	18	8	18	(20)	17	95
18	SWE 100	Alf Andersson	LDSS	19	9	13	16	19	19	(22)	95
19	SWE 130	Per Osvalds	LDSS	16	(20)	17	15	15	14	20	97
20	SWE 326	Pelle Schönning	GUBK	(20)	17	15	17	20	13	18	100
21	SWE 175	Stefan Giebner	GKSS	(21)	19	20	19	17	18	19	112
22	SWE 186	Lars-Gunnar Carlsson	GKSS	22	22	DNF	(DNS)	DNF	21	21	138
23	SWE 365	Mats Lundborg	SUSS	23	23	21	20	(DNS)	DNS	DNS	139
24	SWE 403	Jerri Olsson	VIASS	(DNC)	DNC	DNC	DNC	DNC	DNC	DNC	156
24	SWE 380	Jan Bengtsson	GKSS	(DNC)	DNC	DNC	DNC	DNC	DNC	DNC	156

Baltic Cup Totalt

Plats		Rorsman	Helsingfors	Naantali	SM Dalarö	Gävle	Totalt	SWE	FIN
Land	Lagpoäng	Plats	Lagpoäng	Plats	Lagpoäng	Plats	Lagpoäng	Plats	120	81
1	SWE	Per Ahrbom	10	1	8	3	6	5	9	2	6	33
2	SWE	Håkan Kellner	8	3	4	7	0	14	3	8	18	15
3	FIN	Janne Laine	0	11	0	18	0	50	4	7	36		4
4	FIN	Veikko Martin	1	10	0	11	0	15	0	50	36		1
5	FIN	Seppo Sukki	4	7	0	17	0	50	0	17	41		4
6	FIN	Pekka Padatsu	2	9	0	20	0	50	0	23	52		2
7	SWE	Ulf Arvidsson, RUSS	0	50	0	50	10	1	10	1	52	20
8	FIN	Bobi Casen	7	4	7	4	0	50	0	50	58		14
9	FIN	Rikard Bjurström	9	2	5	6	0	50	0	50	58		14
10	FIN	Harri Malm	6	5	6	5	0	50	0	50	60		12
11	FIN	Juha Hopponen	3	8	9	2	0	50	0	50	60		12
12	SWE	Lennart Heselius, Gefle Segel Sällskap	0	50	0	50	5	6	5	6	62	10
13	SWE	Magnus Lidholm, Gefle Segel Sällskap	0	50	0	50	1	10	8	3	63	9
14	SWE	Bo Hedensjö	0	50	3	8	2	9	0	50	67	5
15	FIN	Pelle Strömman	5	6	0	15	0	50	0	50	71		5
16	SWE	Staffan Bellander, KSSS	0	50	0	50	0	20	7	4	74	7
17	FIN	Kimmo Haanpää	0	13	0	12	0	50	0	50	75		0
18	SWE	Peter Norliin	0	50	0	14	0	11	0	50	75	0
19	SWE	Peter Wilton, KSSS	0	50	0	50	0	17	1	10	77	1
20	SWE	Arne Åkerson, Gefle Segel Sällskap	0	50	0	50	0	19	2	9	78	2
21	SWE	Björn Eriksen, ViBK	0	50	0	50	0	23	6	5	78	6
22	SWE	Emil Axelson	0	50	0	50	0	16	0	13	79	0
23	SWE	Peter Andersson, GKSS	0	50	0	50	0	18	0	11	79	0
24		Dan McCoy	0	50	0	22	0	13	0	50	85
25	SWE	Anders Kjellberg, ViBK	0	50	0	50	0	24	0	12	86	0
26	FIN	Jaakko Lahtinen	0	12	0	25	0	50	0	50	87		0
27	SWE	Claes Bengtzon, Gefle SS	0	50	0	50	0	28	0	14	92	0
28	SWE	Tommy Byström, NhSS	0	50	0	50	0	27	0	15	92	0
29	SWE	Jonas Palm, GKSS	0	50	0	50	0	25	0	18	93	0
30	FIN	Juho-Mikko Arhi	0	15	0	28	0	50	0	50	93		0
31	FIN	Kalle Virkkunen	0	17	0	30	0	50	0	50	97		0
32	FIN	Sauli Ylitalo	0	18	0	29	0	50	0	50	97		0
33	SWE	Dag Fritzson, GKSS	0	50	0	50	0	29	0	20	99	0
34	FIN	Marko Dahlberg	0	50	10	1	0	50	0	50	101		10
35	FIN	Antero Karjalainen	0	21	0	31	0	50	0	50	102		0
36	SWE	Göran Johansson, DBKJ	0	50	0	50	0	36	0	16	102	0
37	SWE	Jan Bengtsson, GKSS	0	50	0	50	0	21	0	31	102	0
38	SWE	Stellan Berlin, KSSS	0	50	0	50	9	2	0	50	102	9
39		Heiko Kroeger	0	50	0	50	8	3	0	50	103
40	FIN	Rami Helle	0	20	0	33	0	50	0	50	103		0
41		Jens Als Andersen, Holbeck Sk	0	50	0	50	7	4	0	50	104
42	FIN	Jussi Mattila	0	50	0	24	0	30	0	50	104		0
43		Thierry Schmitter, WVB	0	50	0	50	4	7	0	50	107
44	SWE	Martin Holmgren, SSB	0	50	0	50	3	8	0	50	108	3
45	FIN	Juha Viitala	0	50	2	9	0	50	0	50	109		2
46	FIN	Roope Heikkilä	0	50	1	10	0	50	0	50	110		1
47		Ruud Holsteyn, HWH	0	50	0	50	0	12	0	50	112
48	FIN	Veli-Pekka Ruoho	0	50	0	13	0	50	0	50	113		0
49	FIN	Teuvo Pullinen	0	14	0	50	0	50	0	50	114		0
50	FIN	Imma Björndahl	0	50	0	16	0	50	0	50	116		0
51	FIN	Juhani Mattila	0	16	0	50	0	50	0	50	116		0
52	SWE	Lennart Sjölén	0	50	0	50	0	44	0	24	118	0
53	FIN	Eero Kiiski	0	19	0	50	0	50	0	50	119		0
54	FIN	Jyrki Sipari	0	50	0	19	0	50	0	50	119		0
55	SWE	Michael Byström, NHSS	0	50	0	50	0	50	0	19	119	0
56	FIN	Kalle Karinen	0	50	0	21	0	50	0	50	121		0
57	SWE	Thomas Wrande, DBK	0	50	0	50	0	50	0	21	121	0
58		Björnar Erikstad, Tönsberg	0	50	0	50	0	22	0	50	122
59	FIN	Kustaa Lahtinen	0	22	0	50	0	50	0	50	122		0
60	SWE	Carl Ossiansson, KGSS	0	50	0	50	0	50	0	22	122	0
61	SWE	Pekka Seitola, Gefle SS	0	50	0	50	0	47	0	26	123	0
62	FIN	Peter Bjuström	0	50	0	23	0	50	0	50	123		0
63	SWE	Mauritz Westerholm, DBK	0	50	0	50	0	46	0	29	125	0
64	FIN	Jussi Ahlström, NJK	0	50	0	50	0	50	0	25	125		0
65	SWE	Magnus Timerdal, Växjö SS	0	50	0	50	0	26	0	50	126	0
66	FIN	Pasi Pajunen	0	50	0	26	0	50	0	50	126		0
67	FIN	Pauli Immonen	0	50	0	27	0	50	0	50	127		0
68	SWE	Hans Sjöblom, GSS	0	50	0	50	0	50	0	27	127	0
69	SWE	Peter Sergén, GSS	0	50	0	50	0	50	0	28	128	0
70		Jan Haan,VWDTF	0	50	0	50	0	50	0	30	130
71	SWE	Stefan Geibner	0	50	0	50	0	48	0	33	131	0
72	FIN	Tuuevo Pullinen, NJK	0	50	0	50	0	31	0	50	131		0
73	SWE	Bertil Grandinsson, SKM	0	50	0	50	0	32	0	50	132	0
74	SWE	Jan Nordin, LSS	0	50	0	50	0	50	0	32	132	0
75	FIN	Teppo Lehtovaara	0	50	0	32	0	50	0	50	132		0
76	SWE	Åsa Llinares, KSSS	0	50	0	50	0	33	0	50	133	0
77	FIN	Eero Routamaa	0	50	0	34	0	50	0	50	134		0
78	SWE	Mats Lundberg, SuSS	0	50	0	50	0	34	0	50	134	0
79	SWE	Bo Ericsson, GSS	0	50	0	50	0	50	0	34	134	0
80		Rune Fjereide, Baerum	0	50	0	50	0	35	0	50	135
81		Christian Gehrke, Schweriner YC	0	50	0	50	0	37	0	50	137
82	SWE	Roland Palm, DBK	0	50	0	50	0	38	0	50	138	0
83	FIN	Karl-Alfred Wessberg, NJK	0	50	0	50	0	39	0	50	139		0
84	SWE	Birgitta Silverhielm, MäBK	0	50	0	50	0	40	0	50	140	0
85	SWE	Jerri Olsson, VASS	0	50	0	50	0	41	0	50	141	0
86	SWE	Pelle Schönning, GUBK	0	50	0	50	0	42	0	50	142	0
87	SWE	Claes Henningsson, KSSS	0	50	0	50	0	43	0	50	143	0
88		Jûrgen Eck, TVO Marktredwitz	0	50	0	50	0	45	0	50	145
89	SWE	Karin Stenfelt, QSS	0	50	0	50	0	49	0	50	149	0
90	SWE	Hans Larsson, DBK	0	50	0	50	0	50	0	50	150	0
91	SWE	Jan Sjögren	0	50	0	50	0	50	0	50	150	0
92	SWE	Thomas Lindström, DBK	0	50	0	50	0	50	0	50	150	0
93	SWE	Tom Björkholm, KSSS	0	50	0	50	0	50	0	50	150	0
												120	81

2.4mR HSK RANKING / BALTIC CUP 10.-11.5.2003

Results

place	Name	Sail	1 start	2 start	3 start	4 start	5 start	6 start	total
1	Per Ahrbom	SWE 409	1	23	1	1	8	2	13
2	Rikard Bjurström	FIN 113	4	1	14	6	4	4	19
3	Håkan Kellner	SWE 394	7	3	4	17	1	6	21
4	Bobi Casen	FIN 91	3	2	2	16	7	8	22
5	Harri Malm	FIN 123	19	7	3	13	2	3	28
6	Pelle Strömman	USA 103	5	6	8	4	6	23	29
7	Seppo Sukki	FIN 106	11	5	5	3	22	9	33
8	Juha Hopponen	FIN 124	6	11	23	15	3	1	36
9	Pekka Padatsu	FIN 66	10	8	6	12	15	5	41
10	Veikko Martin	FIN 122	23	4	23	2	9	7	45
11	Janne Laine	FIN 114	13	12	9	5	16	10	49
12	Jaakko Lahtinen	FIN 84	2	9	23	14	13	11	49
13	Kimmo Haanpää	FIN 82	8	16	12	18	5	12	53
14	Teuvo Pullinen	FIN 49	12	23	7	11	12	16	58
15	Juho-Mikko Arhi	FIN 16	9	14	17	7	18	13	60
16	Juhani Mattila	FIN 105	14	15	11	19	10	14	64
17	Kalle Virkkunen	FIN 9	23	10	23	8	11	15	67
18	Sauli Ylitalo	FIN 108	18	19	10	10	20	17	74
19	Eero Kiiski	FIN 64	23	18	13	9	19	19	78
20	Rami Helle	FIN 81	16	17	15	21	17	18	83
21	Antero Karjalainen	FIN 121	17	13	23	20	14	23	87
22	Kustaa Lahtinen	FIN 97	15	20	16	22	21	20	92

Results

Place	Sail	Name	seura	1. lähtö	2. lähtö	3. lähtö	4. lähtö	5. lähtö	6. lähtö	Final
1	FIN 112	Marko Dahlberg	N	1	2	rdg	3	1	dns	16,7
2	FIN 124	Juha Hopponen	HSK	3	3	12	4	20	2	40,4
3	SWE 409	Per Ahrbom	KSSS	2	dsq	13	1	11	4	47
4	FIN 91	Bobi Casen	GSF	4	7	2	5	9	10	49
5	FIN 123	Harri Malm	HSK	5	4	5	18	2	19	55
6	FIN 113	Rikard Bjuström	N	9	5	1	15	19	5	56
7	SWE 394	Håkan Kellner	RuSS	8	11	8	26	3	3	56,4
8	SWE 331	Bo Hedensjö	KSSS	13	14	6	6	10	9	73,4
9	FIN 116	Juha Viitala	NPS	12	1	9	28	7	23	75
10	FIN 12	Roope Heikkilä	NPS	11	9	ocs	10	14	6	79,7
11	FIN 122	Veikko Martin	N	10	6	dnf	9	17	13	84,7
12	FIN 82	Kimmo Haanpää	NPS	18	10	11	8	15	dnf	92
13	FIN 125	Veli-Pekka Ruoho	GSF	16	15	14	19	5	14	93
14	SWE 242	Peter Norliin	KSSS	dnf	dsq	4	32	4	1	95
15	FIN 109	Pelle Strömman	WSF	15	13	15	12	21	11	96
16	FIN 99	Imma Björndahl	GSF	17	dnf	dns	2	6	12	96,7
17	FIN 106	Seppo Sukki	OV	6	12	ocs	21	12	17	97,7
18	FIN 114	Janne Laine	HeiPS	22	20	3	20	18	24	109,7
19	FIN 100	Jyrki Sipari	HPS	7	8	10	16	ocs	22	111
20	FIN 66	Pekka Padatsu	EMK	26	17	7	14	24	20	112
21	FIN 110	Kalle Karinen	HEIPS	19	22	18	17	16	16	116
22	CAN 2	Danny McCoy		28	dnf	dns	13	8	7	121
23	USA 103	Peter Bjuström	WSF	14	ocs	dnf	7	25	15	126
24	FIN 105	Jussi Mattila	OV	29	21	20	27	23	8	129
25	FIN 84	Jaakko Lahtinen	SuPS	21	18	21	23	26	18	131
26	FIN 80	Pasi Pajunen	HSK	23	19	17	24	22	26	135
27	FIN 118	Pauli Immonen	NPS	24	23	dns	25	13	21	136
28	FIN 16	Juho-Mikko Arhi	NPS	31	16	19	22	29	27	143
29	FIN 108	Sauli Ylitalo	HeiPS	25	24	16	30	27	25	147
30	FIN 74	Kalle Virkkunen	HSK	20	dnf	22	29	ocs	28	164
31	FIN 121	Antero Karjalainen	HSK	27	dnf	dns	11	28	dnf	167
32	FIN 115	Teppo Lehtovaara	NPS	32	dnf	dns	31	30	29	187
33	FIN 81	Rami Helle	NPS	30	25	dnf	dns	dns	dns	190
34	FIN 55	Eero Routamaa	NPS	dnf	dns	dns	33	31	dnf	199

“PARALYMPICS” OS KLASS SM 2003

2003-06-12 – 2003-06-15
Arrangörsklubb : STENUNGSUNDS SEGELSÄLLSKAP

Klass : 2.4 mR Öppen Senior
Tävlingsledare : Hans Åke Starck

Preliminärt resultat

Plac.	Båt	Rorsman	Ort	Klubb	1	2	3	4	5	6	7	8	Tot.
1	NED 12	Thierry Schmitter-Hartman		NEBAS	(5)	1	1	1	2	1	1	1	8
2	NED 3	Ruud Holsteyn		NEBAS	1	3	2	3	1	2	(DNF)	2	14
3	NOR 100	Jostein Stordahl		SASF	4	2	3	2	(5)	3	2	4	20
4	GBR 63	Andrew Millbrand		CCYC	2	6	(7)	4	3	4	3	3	25
5	NOR 101	Björnar Erikstad		TÖSF	3	4	4	5	4	5	(7)	5	30
6	NOR 98	Trygve Magnussen		SASF	6	5	6	6	(7)	6	6	6	41
7	SWE 326	Pelle Schönning		GUBK	7	(8)	8	7	6	7	5	7	47
8	SWE 403	Jerri Olsson		VIASS	(9)	7	5	9	8	8	4	9	50
9	SWE 175	Stefan Giebner		GKSS	8	(10)	9	8	10	9	8	8	60
10	SWE 279	Malin Larsson		GKSS	10	9	10	10	9	DNF	(DNS)	10	70
11	NOR 99	Ernst B Torp		KNS	(DNC)	DNC	DNC	DNC	DNC	DNC	DNC	DNC	84

Lindströms Båtvarvs Cup 2003

Plats	Segelnr	Namn	Klubb	Poäng	1	2	3
1	409	Per Ahrbom	KSSS	5	1	2	2
2	379	Stellan Berlin	KSSS	6	2	3	1
3	40	Björn Eriksen	VIBK	7	3	1	3
4	400	Bertil Grandinson	SK Måsungen	15	5	6	4
5	263	Tommy Byström	NSS	16	4	7	5
6	377	Tom Björkholm	DBK	16	6	4	6
7	298	Tomas Lindström	LBV	23	9	5	9
8	406 röd	Birgitta Silverhielm	MBK	23	8	8	7
9	406 blå	Roland Palm	DBK	24	7	9	8

FROSTBITE 2003

Årets Frostbite Cup i Marstrand en succé
Optimerad version av Hasse Malmsten med viss inblandning av en annan beryktad medlem av Göteborgs flottiljen.

Mitt i julrushen samlas varje år i Marstrand en växande skara entusiastiska seglare för att kappsegla, träffas och ha kul tillsammans. På korta banor utanför Strandverken, med ett banben in i hamnen avgörs vem som är vinterns värsting i 2,4 mR klassen. Nytt rekordantal deltagare blev det med 22 anmälda och 18 startande på linjen. I år bjöds även på långväga besök, två britter, en holländare och en dansk  hade låtit sig lockas till vintrigt seglar gemyt.

I friska vindar med byar på 12-13 m/sek och solsken inleddes regattan på lördag kl. 10.30. Peter Andersson och Dag Fritzon muttrade något om ”köldfaktorn” och åkte hem. Palm (Jonas)  stannade dock tappert kvar för att peppa sina kompisar.

Stellan (Berlin) tog kommandot direkt med 2 spikar fastän han inte monterat sitt nya roder från ”Hasses rodershop”. Han släppte aldrig greppet och vann ohotad ännu en seger.

Bakom honom utspelades det dock en hel del heta bataljer. Mattias Mellström avverkade t.o.m. en batalj redan innan första seglingen. Storfallet hade behagat tappa sitt hölje och Mattias övervägde att stanna kvar på land. Åtminstone skulle han låta det nyinköpta kolfiberfallet få ligga kvar i påsen, ett bra skäl att ge efter för bryggångesten. Men så lätt kom han inte undan. Jonas som helt gick in för att coacha, skar snabbt i ett nytt fall och uppmärksammade även Mattias på att han saknade låsmuttrar till vanten. ”Det ger följsamhet i byarna”, sa Mattias.

Efter 3 seglingar bjöds på utsökt lunch på Villa Maritim. Då hade Mattias, förra årets bästa nykomling i klassen, Per Ahrbom ett av de gamla ässen, Calle Ossiansson, årets nykomling i klassen och Hans Broman alla 14 poäng. Mattias begrundade framgången med konceptet ”inga låsmuttrar till vanten”. Calles koncept med ”mysfärgad” båt visade sig även framgångsrikt.  Dessa följdes tätt av Hasse med 15 och Dick Lindgren med 17 poäng.

Hasses inledande sista plats på grund av uselt knopade fockskot ger tyngd åt kraven på knopslagningskurs som vinteraktivitet.

Efter omladdning fortsatte kampen med ytterligare 2 seglingar innan mörkret föll.

Efter första dagen ledde Stellan på 8 poäng. Tvåa var Mattias som med en jämn serie utan källarbesök hade 19 poäng, Därefter följde Hasse på 23 poäng som med 2 målskott var den ende som lyckats vrida några spikar ur händerna på Stellan. I sanningens namn har Hasses båt s. k. dynamiskt skrov. Den sträcker ut sig ju mer vinnarvilja rorsman har.

Dick höll tredjeplatsen med sin fina inte längre nya Södergren Mk V:a (byggd av Hasse, efter stumt koncept) med samma poäng som Per Ahrbom (ännu ett roder från ”Hasses rodershop”).

Efter seglingen bjöds på eftersegling och senare en utsökt regatta middag på Villa Maritim. De flesta gäspade ljudligt ganska tidigt och kojade för att hämta krafter till morgondagen. I skydd av natten plockade Hasse ner gardinstängerna på rummet och sågs i skumrasket i gryningen på söndagen vid bryggan med silvertejp och gardinstänger. Det dynamiska skrovet skulle styras inför dag 2, nu skulle Stellan få passa sig!

Söndagen började annars med bryggångest. Lördagens byiga nordan hade bytts mot en västan som ylade i riggarna.

Ett stort tack till Jonas som peppade upp sina kompisar i Göteborgs flottiljen så att de till sist gav sig ut.

Väder rapporten talade om 10-12 m/sek och ökande. Det trodde inte seglingsledningen på (det var ju danskens rapport), första start på utsatt tid kl. 10.00. Med tanke på väder rapporten (tänk om dansken har rätt) lades banan kort och i lä, något som visade sig onödigt eftersom dansken hade fel. Ganska snart på förmiddagen var vädret varmt och soligt med fin vind.
På banan sopade Stellan rent med ytterligare 3 spikar. Mattias fortsatte sin fina jämna serie och höll sin andra plats. Mattias lyckades t o m segla över Stellan i ett race, tack vare låsmutterkonceptet. Stellan verkade lite steltung när det lättade ur men höll hela vägen hem. Som straff fick han behålla vandringspriset för alltid. Dick avslutade starkt med samma poäng som Mattias på söndagens seglingar. Per avslutade med 4,7,4 och blev med det fyra. Som femma kom Bengtsson (Jan eller Janne som han kallas i mera dagligt tal) efter ett starkt avslut med två femmor blev just femma. Hasse förstörde sin helg med en disk efter en styrbord/babord situation och att han envist framhärdade i sin oskuldsfullhet (här skall f…  inte snurras nå´n ”sjutjugo”inte). I sanningens namn försökte Hasse komma underifrån på Dick. Uppvaktningen imponerade inte på Dick som gick upp i ”salningen”. Eftersom seglingsledningen utan ett ord till Hasse hade anammat olympia konceptet att inte räkna bort några seglingar föll han tungt efter sin annars starka serie, till en sjätte plats. Med tanke på att han brukar vila sig till sina segrar kan man anta att 8 seglingar blev för mycket.
Efter båtlyft hölls prisutdelning med lunch återigen på Maritim. Även tomten visade sig ha maritima intressen och dök upp med en säck med klappar som under god stämning och glada skratt delades ut till seglarna.

1	Stellan Berlin	1	1	2	3	1	1	1	1	11
2	Mattias Mellström	6	4	4	2	3	5	4	3	31
3	Dick Lindgren	7	7	3	5	2	3	3	6	36
4	Per Ahrbom	2	5	7	4	6	4	7	4	39
5	Jan Bengtsson	4	9	9	7	4	8	5	5	51
6	Hasse Malmsten	12	2	1	1	7	7	23	2	55
7	Carl Ossiansson	3	6	5	10	5	12	6	9	56
8	Hans Broman	5	3	6	6	10	11	11	7	59
9	Nils Ulstrup	8	8	10	8	8	2	13	11	68
10	Roland Palm	10	12	12	11	11	10	9	16	91
11	Val Millward	9	11	8	13	9	13	17	13	93
12	Per Lindell	23	23	13	9	12	14	2	8	104
13	Michael Cogswell	23	13	11	12	13	15	14	15	116
14	Birgitta Silverhjälm	11	14	23	23	23	16	12	12	134
15	Tommy Byström	23	23	23	23	23	9	8	10	142
16	Lena Gustavsson	23	23	23	14	14	23	16	17	153
17	Jan Sjögren	23	10	23	23	23	6	23	23	154
18	Jan Haan	23	23	23	23	23	17	15	14	161
19	Jonas Nordlöf	23	23	23	239	23	23	23	23	184
20	Peter Andersson	23	23	23	23	23	23	23	23	184
21	Dag Fritzson	23	23	23	23	23	23	23	23	184
22	Jonas Palm	23	23	23	23	23	23	23	23	184

Miami 2003

I slutet på januari är Biscayne Bay i Maimi full med båtar. Det pågår lokal regattor på många klubbar och dessutom organiserar US Sailing Rolex Miami Olympic Class Regatta. Trevligt nog är 2.4-klassen öppen för alla seglare och för att göra resan ännu mer attraktiv organiseras 2.4mR Midwinter Regattan dagarna innan. Totalt blir det 6 kappseglingsdagar med 2 inskjutna träningsdagar.

I år representerades Europa av mig och Heiko Kroeger, som också hade med sig sin tränare från Tyskland. Vi härbärgerades alla av Thomas Franklin och seglade var sin hyrd båt. I USA verkar det inte vara frågan om att man lånar ut båtar utan många vill ha rejält betalt.

Vädret motsvarade ganska bra svensk sommar. Temperaturen orkade några dagar inte över 15 grader men andra hade vi behagliga 24. Av totalt 15 seglingar var det 3-4 som avgjordes med en vindstyrka närmare 7 m/s. I övrigt var det lätta vindar och förståss några som avbröts för att vinden tagit slut.

Knappt 20 startade i båda kappseglingarna. I toppen fanns Heiko och jag samt under OCR regattan Hans Mayer som var 2:a på förra årets VM. 3:an Tom Brown var också med men nådde inte riktigt upp till förra årets standard utan fajtades med en jämn mittklunga. Midwinter regattan vann jag på delad plats med Heiko. OCR regattan tog Heiko hem följd av Hans Mayer. Två dåliga seglingar första dagen gjorde att jag hade svårt att hämta in försprånget till de andra 2 som alltid var med i topp.

I debatten om betydelsen av båtmaterialet var det intressant att konstatera att Heiko och jag var lika jämna och hade lika roligt i våra lånade båtar och dessutom stod oss bra i det begränsade startfältet.

Det var mycket positivt att 2.4 var en del av den stora OCR regattan med 328 deltagande båtar. Vi fick del av de fina arrangemangen och dessutom blev 2.4 plötsligt med i seglingens finrum. När Paul Cayard, John Kosteki, Mark Reynolds och Fredrik Lööf gör upp i Starbåtsklassen är det roligt att US Sailings första sida har bilder på Tvåfyror. Peter Bromby som vann den 68 båtar starka och mycket tuffa Starbåtsklassen hade 80 poäng på 9 seglingar. I Starbåtsklassen fanns också 2.4-seglaren Marko Dahlberg med tränaren Rikard Bjurström. De var inte sena att ansluta när det var dags för mat och öl på kvällarna och i deras sällskap kom även Betsy Allison, som ibland sitter i 2.4. Hon seglade Yngling men tränar även amerikanska Sonarer. Marko slutade som 44:e.

Amerikanska segelmakeriet Quantum har börjat intressera sig för 2.4 och fanns på plats med både en seglande segelmakare och en tränare. De hjälper John Ruf i hans satsning på Paralympics och i den satsningen är även Hans Mayer involverad.

Tråkigt är att John Kruger som är den som säljer Norlin III i USA är en illa omtyckt person med dåligt nätverk inom segling. Det uppfattas av flera som ett hinder för klassens utveckling i USA. Att byggaren dessutom inte vet något om segling utan i övrigt sysslar med bilar gör inte saken bättre.

Med lite bättre framförhållning och samarbete kan det nog bli fler som lockas av Miami till nästa år. Vi kan nog räkan med all flera amerikaner och kanadensare kommer till sommarens SM och VM, vilket också lär innebära träning i våra vatten.

Stellan Berlin

US Midvinter Champinonships

Florida, 25-26 jan

14th Annual Midwinter Championship

	Sail	Country	Skipper	1	2	3	4	5	6	Total
1	379	SWE	Stellan Berlin	1	1	1	-4	4	1	8
2	1	GER	Heiko Kroeger	-3	2	2	1	1	2	8
3	114	USA	Tom Brown	2	-9	3	7	6	4	22
4	66	USA	Jim Gluek	5	5	-7	3	3	6	22
5	56	GBR	Allan Smith	8	4	-9	2	2	7	23
6	88	USA	John Ruf	4	3	8	5	-14	8	28
7	109	USA	Roger Cleworth	6	7	4	8	-11	3	28
8	103	USA	Tom Franklin	10	6	6	6	-13	5	33
9	111	USA	Mark Fleckenstein	7	8	5	-10	5	9	34
10	1078	USA	Walter Norris	9	10	10	-11	7	10	46
11	58	GBR	Val Millward	-11	11	11	9	9	11	51
12	40	USA	Karen Mitchell	12	12	13	13	8	-14	58
13	7	USA	Red King	13	-14	12	12	10	12	59
14	107	USA	Bill Sommons	-16	15	16	15	12	16	74
15	48	USA	Spencer Norris	15	-17	17	14	16	13	75
16	1107	USA	Albert Gosman	14	13	15	-17	17	17	76
17	41	USA	Stew Stuart	-17	16	14	16	15	15	76

2003 Rolex Miami OCR – 2.4 Metre

Pos	Sail	Skipper	Race1	Race2	Race3	Race4	Race5	Race6	Race7	Race8	Race9	Race10	Total
1	GER 1	Kroeger/ GER	1	1	1	[5]	1	2	2	3	2	1	14.00
2	USA 77	Meyer/ USA	3	[4]	2	1	3	1	3	1	3	2	19.00
3	SWE 379	Berlin/ SWE	2	6	[7]	2	2	3	1	4	6	3	29.00
4	USA 66	Gluek/ USA	4	2	[21/OCS]	6	6	10	4	6	1	4	43.00
5	USA 114	Brown/ USA	5	5	6	[7]	5	7	6	5	4	5	48.00
6	USA 88	Ruf/ USA	6	3	[8]	8	4	6	8	2	5	7	49.00
7	USA 103	Franklin/ USA	7	7	3	4	8	5	[11]	11	7	9	61.00
8	CAN 1	McCoy/ CAN	[13]	9	11	3	7	4	5	8	8	8	63.00
9	USA 109	Cleworth/ USA	8	[13]	5	9	10	9	9	9	11	11	81.00
10	USA 111	Fleckenstein/ USA	9	10	9	12	12	[13]	7	7	9	6	81.00
11	GBR 5	Smith/ GBR	11	8	4	[15]	9	8	12	10	10	14	86.00
12	GBR 58	Millward/ GBR	10	16	10	[21/OCS]	11	12	13	13	14	10	109.00
13	CAN 11	Millar/ CAN	12	12	12	10	[16]	11	14	15	16	15	117.00
14	USA 7	Buratti/ USA	14	11	13	11	14	14	[17]	16	15	12	120.00
15	CAN 40	Hiumphreys/ CAN	16	[17]	15	16	15	17	10	12	12	13	126.00
16	USA 14	French/ USA	15	14	14	13	13	16	15	14	13	[21/DNC]	127.00
17	USA 8	French/ USA	17	15	16	[21/OCS]	17	15	16	17	17	21/DNC	151.00
18	USA 1103	Young/ USA	[19]	18	17	17	19	18	18	19	19	16	161.00
19	USA 112	Stewart/ USA	18	19	[21/OCS]	18	18	19	19	18	18	17	164.00
20	CANUSA 26	Millar/ CAN	[21/DNC]	21/DNF	21/DNC	14	20	21/DNF	21/DNC	21/DNC	21/DNC	21/DNC	181.00

2.4mR World Championship 2003

VM 2003 i Eckernförde

Eftersom ingen av de övriga VM-seglarna verkar ha någon lust att skriva något om seglingarna så kommer här några rader om mina upplevelser från Tyskland. Artikeln är egentligen skriven för vår lilla klubbtidning hemma i Falun, “RSS-Nytt”. Du som läser får därför “stå ut med” att jag ställt mig själv (och i viss mån Håkan Kellner) i “händelsernas centrum”

SWE 415
Ulf Arvidsson

Eckernförde visade sig vara en liten idyllisk tysk sommarstad vid nordsjökusten några mil väster om Kiel, med långa sandstränder, trånga gränder och små affärer. Runt om i staden fanns VM-affischer uppsatta och lite varstans fanns regattaprogram i fyrfärgstryck att få! Hemmafavoriten Heiko Kruger jagades dagarna i ände av ett TV-team. Det rådde m a o en lite festligare och mer spännande inramning än vi är vana vid.

Arrangerande ESC – Eckernförde Sailing Club disponerade en imponerande anläggning med gott om utrymme – på land. Som vanligt visade det sig svårt att förse alla seglare med bra bryggplatser. Själv fick jag till slut samsades om utrymmet längs sidan av en 6 meter lång gummibåt – tillsammans med fyra andra deltagare! Det gällde att vara sist ut och först in!

I klubbhuset fanns en bra restaurant och där fanns även klubbens “hafenmeister”, en man med pondus som hade hand om det mesta och som det gällde att hålla sig väl med. Av honom lånade jag exempelvis en cykel som jag disponerade under hela vistelsen. Eftersom jag var bland de första som anlände, fixade han även en bra bryggplats åt mig. Men som jag nyss skrev hjälpte inte ens detta. När alla platser var upptagna blev jag bortmotad av en ilsken, arrogant tysk 2.4-seglare som hävdade att bryggan endast var till för rullstolsåkare!

Den egentliga basen för VM-seglingarna fanns i den hangarliknande byggnaden i andra änden av hamnanläggningen. Där hölls invigning, dagliga prisutdelningar och den pampiga avslutningsceremonin. Där satt man ofta och snackade över en öl eller en enkel matbit.

En kul och intressant nymodighet var att alla seglare i samband med registreringen kunde kvittera ut 90 “låtsas-Euro”, som kunde användas efter eget huvud inom hamnområdet, antingen till pilsner, kaffe eller till en matbit. Jag lovar att det uppskattades av seglarna. Klubben verkar ha lyckats väl i jakten på sponsorer.

Inmätningarna som pågick i två dagar blev, som så ofta, en enda stor parodi. På papperet skulle man kolla det mesta på segel och båt. I verkligheten kollade man om seglen hade stämplar från finska eller svenska mästerskap – då var det tydligen OK!? Vägde båten enligt mätbrevet var allt OK. Man struntade helt i att kontrollera flytsäkerhet, J-mått, bogserlinor, e t c.

Det blåste ganska hårt under måndagen när det var dags för lite träningssegling. Till bilden hör också att vinden kom utifrån Nordsjön rakt in i den stora bukten vilket gav, för oss 2.4-seglare, ovanligt stora vågor. Det var en otrolig upplevelse att komma surfande nerför vågorna på länsen.

Hemma på Runn hade jag “upptäckt” att mina slitna, 3-4 år gamla Elvström-segel fungerade otroligt bra i hårdvind (med lite annorlunda trim än tidigare). Det var dessa jag tänkt använda i eventuella hårdvindsseglingar under VM och som jag nu använde på träningen. Nu blev det inga Elvström-segel på VM för min del. I den hårda vinden slets en fyra decimeter lång reva upp i fockens akterlik, i höjd med spridarna. Det var bara att segla i hamn och försöka få hjälp. Jag fick tips om en segelmakare som fanns tre mil bort och åkte dit för att reparera seglet. Segelmakaren gjorde säkert ett bra jobb, men vad hjälpte det. Jag hade tappat tron på detta segel. Nu fick jag helt förlita mig på mina tyska Faber & Munker-segel som varit så framgångsrika i lätt- och mellanvind, men ett osäkert kort i hårdvind. Som det visade sig hade jag inte alls behövt vara orolig, seglen fungerade alldeles utmärkt även i riktigt hårda vindar.

VM-dagarna inleddes traditionellt med ett “Practice Race” under tisdagen. Själv var jag laddad till max efter att ha gått och dragit benen efter mig i hamnen några dagar. Självför-troendet var naturligtvis på topp efter segern i SM några veckor tidigare. Båten var i topptrim och naturligtvis nypreparerad med skidvalla!! Allt kändes väldigt bra.

I syfte att visa upp alla 2.4-seglarna var seglingen förlagd direkt utanför hamnen och med staden som fond. Det blåste mellanvind och Magnus Lidholm seglade säkert och ledde vid första märket, jag själv var 2:a, ca 20 meter efter. Under länsen lyckades jag ta mig förbi Magnus. På andra kryssen försökte jag bevaka Magnus och gänget närmast honom. Det lyckades bra, men jag glömde bort Martin Holmgren som gick sin egen väg och hittade ett bra spår nära land. Martin vann och jag var tvåa.

Lagom till den första, riktiga VM-dagen hade vädret förändrats och det hade börjat blåsa igen, en blåst som skulle visa sig vara under alla fyra seglingsdagarna. Egentligen blåste det bara mer och mer, segling för segling. Under det första racet fanns bl a Håkan Kellner, Stellan Berlin och jag med i toppskiktet. Vid första länsmärket ledde Stellan, men råkade ut för det osannolika att sprinten till det fasta förstaget lossnade och han tvingades bryta. Jag hängde kvar i toppen och efter andra kryssen rundade jag som 3:a. Under andra länsen tappade jag lite och vid rundningen krigade jag om platserna 3 till 5. När det var dags att gippa inför den avslutande halvvinden i mål, råkade jag ut för det som bara inte fick hända. Kvadranten till rodret lossade och gjorde båten omöjlig att styra. Samma problem som inför sista seglingen på SM några veckor tidigare. Med den lagning jag då gjorde, trodde jag nog att problemet var åtgärdat för gott, men så var alltså inte fallet. Jag tvingades se hur mina konkurrenter, en efter en, halv-vindade i mål utan att jag kunde göra någonting.

Under andra seglingen bogserades jag iland och jobbade febrilt med att reparera rodret. Jag hann lagom ut till tredje seglingen och utan att ha hunnit checka av startlinjen eller trimmet lyckades jag ändå segla upp mig till en femte plats. Håkan visade att han var rejält på hugget och vann den 3:dje seglingen. Han var i ledning hela racet men fick en hård målstrid med finske segelmakaren Rickard Bjurström. Efter dagens slut låg jag, med två seglingar borta, på en blygsam 62:a plats!! Ledde gjorde en fransman som seglat fantastiskt bra med tre 2:dra platser. Övriga svenskar som seglat bra den inledande dagen var Håkan, Emil Axelsson och Magnus.

Andra dagen bjöd till en början på vindar mellan 8-10 m/s som successivt ökade under dagen. Både jag och Håkan seglade stabilt och hängde med i toppen. Den store suveränen var ändå finske Marko Dahlberg som spikade de båda inledande delseglingarna med sin nya lattfock från Neb-sails och med sitt osannolika masttrim, där masten nästan pekade framåt på kryssen. Det såg mycket märkligt ut – men fort gick det! Vinden hade nu friskat i och seglingsledningen tog beslut om att vi skulle segla i hamn. Håkan hade på slutet råkat ut för exakt samma skada på focken som jag haft några dagar tidigare. Eftersom seglingarna avbrutits och vi skickats iland och klockan var mycket, trodde väl ingen att det skulle bli några fler seglingar denna dag. Prognoserna talade dessutom om stormbyar. Håkan stack därför, intet ont anande, iväg till “min” segelmakare för att reparera seglet. Till allas förvåning blev vi vid 16-tiden utkommenderade på sjön igen och man drog igång en ny segling. Jag seglade åter stabilt och gick i mål som 5:a. Gissa om Håkan var snopen när han kom tillbaks. Synd eftersom Håkan låg på en 4:e plats efter fem seglingar!!

På fredagen fick vi snällt vänta i hamnen på att det skulle bli segelbart. På eftermiddagen fick vi äntligen signal om att segla ut till banområdet och man drog igång ett race. Det blåste nu 10-14 m/s och jag låg i en grupp om fyra tätbåtar som krigade om placeringarna. Strax före den andra kryssrundningen – när det bara var att, i stort sett, länsa i mål, blåste arrangörerna av seglingen och kommenderade oss in i hamn. Det kändes verkligen snopet och i efterhand känns beslutet ännu konstigare med tanke på att efterföljande segling genomfördes i ännu starkare vindar! Efter tre seglingsdagar hade vi alltså bara genomfört 6 av 9 planerade seglingar.

Jag själv hade, trots den katastrofala inledningen, fortfarande chansen till en bra placering, men det byggde som sagt på att vi fick ihop minst 8 seglingar av de totalt 11 planerade. Vid just 8 seglingar skulle man få räkna bort två seglingar, d v s mina två första. Det var därför med viss spänning jag stack ut sista seglingsdagen. Efter en allmän omstart – resultatet efter en startlinje med en solklar lä fördel, var det dags för en ny start. Konstigt nog hade stora delar av fältet nu positionerat sig för en lovart start, trots att det fortfarande var en viss lä fördel. Möjligen ville man komma närmare land och få tillgång till “snällare” vågor. Vi körde igång och jag, tillsammans med bl a Peter Norlin, fick en kanonstart i lä.

Jag ledde vid första märket tätt följd av Peter och danske Jens Als Andersen. När jag skulle dra ut spirbommen fick jag panik, den rörde sig inte ur fläcken, men efter någon minut upptäckte jag att linan snott sig runt bomnocken. Jag hävde mig upp på akterdäck och fick, trots den hårda vinden, in bommen i centrum så att jag kunde lossa linan och få ut spirbommen ordentligt. Peter och dansken hade då fått ett försprång på en 10-15 meter som de drygade ut under den långa länsen. Under den andra kryssen gjorde jag, efter ett bra vägval, en rejäl uppsegling och kunde återigen ta ledningen, denna gång med ca 25 meter. Under länsen drygade jag ut min ledning och seglade, helt ohotad, i mål som segrare. I slutfasen av seglingen hade man mätt upp över 17 m/s och aldrig hade jag väl trott att jag skulle vinna en VM-segling i sådana vindar. Nu hade dock vinden ökat så mycket att seglingsledningen blåste av tävlingarna. VM var slut och det blev alltså bara 7 seglingar. Jag visste självklart att detta skulle innebära en väldigt blygsam placering för min egen del, men jag var ändå otroligt nöjd och glad över min delseger. I hamnen hade redan de första resultaten kommit upp. Franske Damien Seguin var ny världsmästare, en poäng före Marko. Glädjen för både mig och frans-mannen tog slut efter bara en halvtimme på land. Jag, Peter och ytterligare tre man var diskade för tjuvstart. Min och Peters diskning innebar samtidigt att Marko poängmässigt tog sig förbi fransmannen och vann VM. “Den enes bröd den andres död” är ett slitet uttryck men som stämde bra denna gång. Själv slutade jag på en ytterst blygsam 41:a plats – inte riktigt vad jag hade tänkt mig. När jag å andra sidan räknar “på mitt sätt”, kan jag konstatera att jag mycket väl kunde ha vunnit VM om jag bara fått räkna den 1:a och den sista seglingen – så nära var det egentligen – men ändå så långt borta!! Så kan man naturligtvis inte resonera. Om Stellan resonerade på samma sätt hade han kanske varit världsmästare för 3:dje gången! Om Håkan inte åkt till sin segelmakare hade han säkert varit bland de 10 bästa, e t c. Det är bara att komma igen och ge järnet vid nästa års VM i Gävle. Det s k “kranracet” vanns f ö av Per Ahrbom som dessutom seglade in på en fin 10:e plats sammanlagt.

VM-seglingarna avslutades med en pampig prisceremoni där finske Marko, franske Damien och svenske Stellan fick sina medaljer. På kvällen försökte alla seglare göra slut på sina kvarvarande “låtsas-Euro” och i takt med att pengarna försvann, steg stämningen. VM-seglingarna i Eckernförde avslutades definitivt med ett pampigt fyrverkeri sent på kvällen.

Det mesta kändes bra i Eckernförde, speciellt den “social delen”. Det blir verkligen en utmaning för nästa års VM-arrangör Gävle SS att försöka nå upp till denna nivå, men jag vet samtidigt att Lennart Heselius, Magnus Lidholm, Arne Åkersson, Pekka Seitola, m fl jobbar hårt för att lyckas!!

Värt att nämnas i övrigt i samband med detta VM, var att några av seglarna utvecklat tekniken vid undanvindssegling rejält. På de långa länsarna såg man några båtar som säkert tjänade 50-100 meter på detta. De som behärskade tekniken bäst tycker jag var danske Jens Als och tyske Heiko. På länsen lutade man båten “åt fel håll” d v s åt lovart. På detta sätt får man tydligen en annan undervattenskropp som i sin tur innebär att båten lättare surfar. I praktiken är det samma slags teknik som länge använts inom jolleseglingen – nu applicerad på vår lilla kölbåt. I många år har man kunnat luta sig tillbaka på länsen och bara “låtit sig transporteras” till lämärket. Vill man hänga med i toppen de närmast åren, tror jag att man snabbt måste lära sig den nya tekniken?!

Slutligen var det intressant att se de nya australiensiska båtarna. En ny byggare har börjat producera båtar som både är styva, lätta och genomtänkta – detta blir något för Björndahl att se upp med. Kanske kommer folk i fortsättningen att beställa sina nya båtar från Australien istället från Finland?! Australiensarna introducerade även nya, intressanta master byggda med en mycket smalare profil än våra europeiska master.

Ulf Arvidsson

VM-coachens brev

Brev från Finland till vännen Uffe A och andra vänner i Sverige som på allvar kappseglar med Tvåfyran

Tack,Uffe för ditt trevliga reportage från årets Tvåfyra VM i Eckernförde. Eftersom det oftast är segrarens historiebeskrivning som blir den officiella versionen och “sanningen” om vad som hände, får du och andra intresserade nu min (vår) officiella version av händelserna. Här ser jag på händelserna ur ett coachperspektiv och därtill går jag några år tillbaka i tiden i min analys, vilket torde göra läsningen mer intressant och mer värdefull för envar.

Jag kom relativt sent med i Tvåfyra-klassen och det var först i slutet av 1990-talet som jag märkte att svenskarna (Stellan & co) hade börjat träna och att finnarna började lägga av. VM i Australien år 2000 visade redan att vi i Finland också resultatmässigt var på väg att halka efter, även om Rickard seglade fantastiskt bra och hängde med i täten till slutet. Efter VM i Norge år 2001 (när vi igen hade fått stryk) kom Bobi Casen till mig och sade att “nu måste vi göra någonting” om det alls skall löna sig att kappsegla med Tvåfyran mera.

Sagt och gjort, vi bildade ett landslag och samlades till läger med jämna mellanrum och tränade effektivt (Rickard och jag ansvarade för träningens och coachningens utformning) i samband med våra egna rankingseglingar. Därtill bildades små träningsgrupper på flera orter i Finland som också tränade mellan varven på sina egna hemorter (det var dock endast i Helsingfors som gruppen fungerade riktigt bra).

Den tekniska utvecklingen jobbade vi seriöst med och om du Uffe skulle ha tittat på den nuvarande världsmästarens mast i Eckernförde, skulle du ha märkt att den på strategiska ställen har en ännu smalare profil än de Australiensiska master du beundrade där. Det som ditt vanligtvis skarpa öga dock helt riktigt uppfattade var att utvecklingen av Markos rigg- och segelplan hade fått nya dimensioner som inte till alla delar liknar det traditionella Tvåfyra-trimmet.

Det mest fantastiska med Markos “paket” var dock att allt (segel, rigg, båt, träning och coachning) var “made in Finland” (båtkonstruktören var dock från Sverige). Det som avgjorde VM denna gång har dock sin förklaring i andra än de ovannämnda.

Den förberedande träningen på ort och ställe för de för oss “farliga” svenska Tvåfyra seglarna var inte bra och någon coach eller tränare som skulle ha jobbat seriöst med de uppenbara attitydproblem som denna gång fanns, såg jag inte till i Eckernförde. Själv kämpade jag också hårt för att hålla upp motivationen och seglingsberedskapen hos de finländska seglarna under tiden som vi var kommenderade att vänta i hamn på eventuella starter.

Som många kanske märkte lyckades det bra med Marko och vi hade betydligt mera tid för förberedelser och kartläggning av banan före start än andra seglare då det verkligen gällde. Jag avslutar nu min analys om vad som hände och varför med en liten fantastisk historia som bekräftar den gamla sanningen om att “den som segrar ger sig aldrig – den som ger sig segrar aldrig”. I den sista seglingen i Eckernförde utvecklade sig situationen så att Marko måste vara sämst tolva i mål för att vinna VM. I rundningen till andra kryssen, då han låg sjuttonde, miste han styrförmågan då styrlinan på ena sidan brast. Det blåste hårt, han låg långt nere och situationen verkade hopplös. Det tyckte emellertid inte Marko som plockade fram bogserlinan och byggde en provisorisk styranordning av denna som gjorde att han så småningom kunde styra båten med ena handen runt bogserlinan och den andra med foten på pedalen! På detta sätt plockade han några båtar under den avslutande kryssen och hittade sig själv så småningom som elva i resultatlistan, vilket räckte till för att jag skriver detta brev.

Hälsningar
Peter Bjurstöm
VM-coach

Final results (seven races)

Pl	Startnr	Segelnr	Name	Club	Clubname	Platz	Punkte	Pl(1)	Pl(2)	Pl(3)	Pl(4)	Pl(5)	Pl(6)	Pl(7)
1	84	FIN 112	Dahlberg Marko		Näsijärvi Sailing Club	1	30,0	4	[21]	11	1	1	2	11
2	48	FRA 13	Seguin Damien	SNO		2	31,0	2	2	2	10	8	7	[29]
3	71	SWE 379	Berlin Stellan	KSSS		3	36,0	[dnf]	1	8	14	11	1	1
4	57	AUS 28	Gilbert Lachlan	YMCA	Sailing Club of Canberra	4	40,0	1	6	16	6	[18]	8	3
5	44	FIN 113	Bjurström Rikard		Näsijärvi Sailing Club	5	51,0	18	10	3	3	[41]	13	4
6	83	SWE 378	Holmgren Martin	SSB		6	76,0	17	12	21	[23]	17	4	5
7	19	SWE 383	Lidholm Magnus	GSS	Gefle Segel Sällskap	7	77,0	[23]	4	4	19	21	19	10
8	63	FIN 91	Casen Ralf	GSF		8	81,0	3	22	14	8	13	21	[35]
9	81	AUS 25	Thompson Peter	YMCASC	Canberra	9	88,0	11	27	10	25	6	9	[34]
10	5	SWE 409	Ahrbom Per	KSSS		10	90,0	9	26	7	30	7	11	[40]
11	37	SWE 310	Axelson Emil	ViBK		11	92,0	36/rdg	7	13	21	[32]	15	26
12	51	FIN 123	Malm Harri	HSK		12	98,0	26	[32]	25	7	3	31	6
13	28	DEN 126	Andersen Jens Als		Holbaek Sejlklub	13	99,0	7	13	[ocs]	32	20	25	2
14	33	DEN 115	Kristensen Preben		Horsens Sejlklub	14	102,0	5	28	31	11	[35]	10	17
15	18	SWE 323	Heselius Lennart	GSS	Gefle Segel Sällskap	15	103,0	14	[34]	9	18	24	16	22
16	47	SWE 394	Kellner Hakan	RUSS	Runns Segelsällskap	16	106,0	6	51	1	13	10	[dns]	25
17	85	GBR 63	Millband Andrew	CCYC		17	112,0	[34]	16	27	12	31	6	20
18	14	SWE 331	Hedensjö Bo	KSSS		18	114,0	22	9	[42]	5	33	38	7
19	35	NOR 101	Erikstad Björnar		Tönsberg	19	115,0	21	18	17	20	[49]	12	27
20	21	GER 4	Giesen Stephan	WSB		20	117,0	20	35	[dnf]	17	9	22	14
21	61	DEN 107	Schibsbye Erik		Kolding	21	124,0	[35]	17	6	29	23	33	16
22	12	GER 1	Kröger Heiko	KYC	Kieler Yacht Club	22	129,0	[dnf]	20	dsq	2	5	3	12
23	72	SWE 364	Andersson Peter	GKSS		23	133,0	13	19	12	28	29	[37]	32
24	66	SWE 412	Norlin Peter	KSSS		24	134,0	10	39	15	24	28	18	[ocs]
25	50	FIN 84	Lahtinen Jaakko	SuPS		25	138,0	8	25	20	34	14	[52]	37
26	41	FIN 116	Viitala Juha	NPS		26	140,0	16	11	30	27	[36]	28	28
27	17	SWE 408	Akerson Arne	GSS	Gefle Segel Sällskap	27	144,0	30	5	55	16	2	36	[ocs]
28	36	DEN 125	Sörensen Bent Möller		Kolding Sejlklub	28	152,0	33	30	34	[42]	4	42	9
29	75	AUS 37	Leydon Michael	YMCASC	Sailing -Club of Canberra	29	153,0	29	3	18	22	39	[43]	42
30	30	FIN 122	Martin Veikko	N		30	157,0	19	[44]	44	15	34	26	19
31	29	NOR 100	Stordahl Jostein		Sarpsborg	31	165,0	28	38	28	[46]	25	23	23
32	64	FIN 100	Sipari Jyrki	HPS	Haminan Pursiseura	32	167,0	25	41	[dnf]	35	16	14	36
33	46	SWE 40	Eriksen Björn	ViBK	Viggbyholm Täby	33	167,0	24	23	19	39	27	35	[64]
34	52	FIN 99	Björndahl Ingmar	GSF		34	168,0	15	36	32	31	22	32	[dnf]
35	38	SWE 380	Bengtsson Jan	GKSS		35	169,0	32	8	23	51	38	17	[dns]
36	49	FIN 109	Strömman Pelle	WSF		36	178,0	12	50	26	49	26	[51]	15
37	39	NOR 85	Eide Ole B.	KNS		37	184,0	36	[54]	41	41	15	27	24
38	3	SWE 391	Palm Jonas	GKSS		38	185,0	51	14	36	[58]	42	34	8
39	42	FIN 114	Laine Janne	HeiPS		39	190,0	31	33	40	[63]	45	20	21
40	25	SWE 287	Bellander Staffan	KSSS		40	199,0	[45]	37	22	26	43	30	41
41	13	SWE 415	Arvidsson Ulf		Runns SS	41	200,0	[dns]	dns	5	4	12	5	ocs
42	4	GBR 47	Pascoe Megan	WWSC	Weir Wood SC	42	225,0	43	[65]	49	9	46	29	49
43	11	AUS 21	Russell Peter	YMCA	Sailing Club of Canberra	43	225,0	44	24	33	33	47	44	[51]
44	22	GBR 5	Smith Allan E		Rutland Sailing Club	44	236,0	53	[72]	48	38	44	40	13
45	2	CAN 1	McCoy Danny	NYC		45	242,0	37	47	46	44	30	[dns]	38
46	73	FIN 11	Saksi Roni	NPS		46	246,0	27	45	37	45	[56]	48	44
47	26	GER 13	Reichl Hans-Peter	YCBG		47	246,0	39	31	54	37	52	[55]	33
48	67	FIN 82	Haanpää Kimmo	NPS		48	247,0	47	53	[dnf]	52	19	45	31
49	86	AUS 10	MC Lean Michael	RYCV	Royal Yacht Club of Victoria	49	247,0	42	29	29	53	55	[dns]	39
50	77	GRE 2	Delikouras Georgios		Piraeus Sailing Club	50	264,0	52	49	52	43	[54]	50	18
51	16	GER 10	Gehrke Christian	SNYC	Schweriner Yachtclub	51	269,0	41	43	39	50	[58]	49	47
52	23	SWE 400	Grandinson Bertil	SKM	SK Masungen	52	272,0	56	15	50	55	[62]	53	43
53	55	SWE 366	Lindgren Dick	GKSS		53	276,0	46	[dsq]	35	47	37	24	ocs
54	31	FRA 15	Fulgoni Gerard	IYCH		54	286,0	[68]	48	51	36	50	56	45
55	8	FIN 77	Wessberg Karl		Näsijärvi Segelsällskap r.f.	55	292,0	49	46	[58]	54	51	39	53
56	9	GER 104	Mueller-Boeling Detlef	YCR	Yacht Club Rursee	56	310,0	60	55	53	48	48	46	[dnf]
57	68	GER 42	Kortke Mathias	YCBG		57	314,0	50	56	38	57	[63]	63	50
58	65	SWE 367	Fritzon Dag	GKSS		58	316,0	55	61	45	[64]	60	47	48
59	76	GRE 1	Calligeris Stamatis		Piraeus Sailing Club	59	317,0	[dns]	40	24	59	66	41	ocs
60	24	FRA 1	Balle Philippe		Cap Kouros Montpellier	60	326,0	38	42	[ocs]	40	67	dns	52
61	60	DEN 121	Braun Peter	KDY		61	340,0	40	[dnf]	dns	56	40	dns	30
62	20	GER 106	Eck Jürgen	TVO	Marktredwitz	62	347,0	48	63	57	[77]	57	65	57
63	10	GER 2	Feder Jörg	WSB		63	355,0	63	[74]	47	68	53	70	54
64	80	SWE 326	Schönning Pelle		Guldbädans Bätklubb	64	356,0	59	52	56	67	[71]	66	56
65	32	GBR 58	Millward Valerie		Rutland	65	365,0	62	[69]	61	61	64	58	59
66	58	NOR 99	Torp Ernst B.	KNS		66	372,0	57	57	[ocs]	60	65	dns	46
67	62	NED 8	Haan Jan	VWDTP		67	375,0	[77]	60	43	70	73	67	62
68	27	GER 17	Reichl Gesine	YCBG		68	379,0	54	59	62	71	76	57	[ocs]
69	43	FIN 108	Ylitalo Sauli	HeiPS		69	396,0	70	[75]	60	72	74	62	58
70	54	GBR 53	Cogswell Michael		Queen Mary´s Sailing Club	70	401,0	58	71	[dnf]	65	59	61	dnf
71	45	SWE 268	Seitola Pekka	GSS	Gefle Segel Sällskap	71	405,0	[dnf]	dns	59	69	70	60	60
72	74	SWE 335	Sjögren Jan	GKSS		72	406,0	61	62	[dnf]	dns	dns	54	55
73	15	GER 102	Münter Peter	YCBG	Yachtclub Berlin Grünau	73	407,0	64	58	63	66	69	[dns]	dns
74	53	GER 8	Voß Martina	YCW	Yacht Club Warnow Rostock	74	416,0	67	70	[dnf]	80	77	59	63
75	7	NED 7	Zuidervaart Jasper	VWDTP		75	423,0	69	76	65	79	[80]	73	61
76	70	GER 9	Kempf Michael	YCSB		76	425,0	72	64	64	76	78	71	[dns]
77	34	NOR 98	Magnussen Trygve		Sarpsborg	77	450,0	66	68	[dnf]	74	68	dns	dns
78	40	NOR 86	Kamfjord Tulle		Tönsberg Seilforening	78	451,0	65	[dnf]	dns	73	75	64	dns
79	86	NED 1	Zuidervaart Cees	VWTDP		79	454,0	76	77	66	82	81	72	[dnf]
80	79	CZE 1	Bina Daniel	YC	Praha	80	454,0	75	67	[dnf]	78	79	68	ocs
81	56	FIN 120	Elo Martin	KSS		81	455,0	71	[dns]	dns	62	61	dns	dns
82	69	FIN 64	Kiiski Eero	KPS		82	467,0	73	73	[dns]	75	72	dns	dns
83	59	NOR 84	Wick Storli Mona		Tönsberg	83	488,0	74	66	[ocs]	dns	dns	dns	dns
84	78	CZE 2	Kluc Miroslav	YC	Praha	84	498,0	[dnf]	dns	dns	81	dns	69	dnf
85	82	GRE 3	Christoforou Vasilis		Piraeus Sailing Club	85	522,0	[dns]	dns	dns	dns	dns	dns	dns
85	1	GER 6	Neumann Gerd	WSB	WSB Essen	85	522,0	[dns]	dns	dns	dns	dns	dns	dns

2003 I.F.D.S. World Disabled Sailing Championship 4 – 12 sept.

Svenska OS-platser i Paralympics

Efter För-OS i Aten var det dags för Pre Paralympics och årets världsmästerskap för funktionshindrade i segling. VM:et seglades i två klasser, Sonar, en besättningsbåt bestående av tre personer och 2.4, en enmans båt.

Åsa Llinares Norlin lyckades kvalificera Sverige till Paralympics år 2004 i 2.4 medan Carl-Gustav Fresk, Lars Löfström och Börje Palmqvist kvalificerade Sverige i Sonar.

Åsa Llinares Norlin berättar om Pre Paralympics detta år i Aten:

Jag skulle segla Tvåfyra (2.4) och målsättningen var att försöka kvalificera Sverige till Paralympics nästa år. Åtta länder var redan klara och nu skulle nästa sju nationer tas ut. Trettiosex Tvåfyror var på plats och hamnen sjöd av liv när vi kom ner. Det lyftes bly och vägdes båtar. Segel och deltagare skulle mätas in för tävling. Allt fungerande fantastiskt bra så här långt, något som man kanske inte alltid är så bortskämd med i Medelhavsländerna.

Första dagens seglingar började med lagom vind från sydväst,4-5 m/s. Solen sken och förhållandena var perfekta. Tyvärr var inte vattnet det renaste och man fick kryssa mellan plastbåtar och träbitar som flöt omkring. Vindarna var skiftande med stora vindhål som det gällde att klara sig igenom. Det gick väl inte alldeles bra och första dagen hade jag en 17: onde och 21: a plats.

Det vara bara att ta nya tag och andra dagen, med ungefär samma förhållanden, förutom att nu var det inte bara plastpåsar och träpinnar som man skulle hålla undan för. Nu var det även en död get som låg på väg ut mot tävlingsområdet. Det gick dock bättre den här dagen och jag fick till en 8:e och en 18:e plats.

Efter en vilodag var det dags igen på fjärde dagen. Nu blåste det lite mer rejält och man fick plötsligt användning av torrdräkten. Medelhavet har en salthalt på nästan 3 % och det kan jag tala om att det känns när man får det i mun och ögon. När det blir hårdare vindare har vi som har färre kroppsdelar eller inte så väl fungerande sådana betydligt svårare att hänga med. Det blåste 7-8 m/s med en våghöjd på c: a 1 meter. Att försöka gippa med spirbom i de förhållandena var ganska vanskligt. Jag placerade mig 25:a efter första seglingen och 14 efter att ha bytt fock inför det andra racet.

Femte dagens seglingar avgjordes i ännu hårdare vindar och endast en segling kunde genomföras. Det slutade med en 23:e plats för mig. På vägen in efter seglingen funderade jag vilken annan idrott jag skulle kunna ägna mig åt. Någon form av kampsport kändes väldigt lockande.

Sista dagens seglingar och nu kunde det väl knappast bli värre, men det kunde det. Vid första kryssmärket kom jag för nära en Italienare och var tvungen att göra en 720. När jag var klar hade jag två båtar efter mig. Singapore 77 och Singapore 88. Det här var deras första VM och våra nybörjarseglare i Saltsjöbaden skotar storen bättre än de här två killarna. Jag lyckades väl plocka in några placeringar men slutade på veckans sämsta placering. Nu var jag helt bestämd att avskeda coachen, sälja båten och aldrig mer nämna ordet segling. Men om det är något jag lärt mig i livet så är det att inte ge upp. Jag visste att om jag bara tog mig runt banan så skulle jag säkra platsen till Sverige. Vinden kom och gick och det var rätt kaotiskt innan start. Tyvärr var jag lite för tidig och istället för att tjuvstarta valde jag att gå ner och börja om. Det här gjorde att fältet kom iväg bra och när jag startade hade jag bara två båtar efter mig: Singapore 77 och Singapore 88. Hela gänget gick för styrbord ut på vänster kanten. Jag valde att gå in till land på högra sidan. Vinden vred mer och mer över till höger och jag rundade som 3:a. Eftersom det var ganska jämn vind var det bara att försöka hålla positionen. På nästa kryss kom de två som ledde totalt och gick förbi och det var väl inte mycket att göra åt det. Inför sista länsen i 6-7 meters vind hade jag bara en taktik: Att inte behöva gippa. Det var en balansgång och det var med nöd och näppe att jag hade drag i focken när jag passerade mållinjen. Målfartyget på styrbordssidan var väldigt tacksamma att jag inte genomborrade dem med spirbommen.

På vägen in funderade jag på att återanställa coachen och nu kändes segling plötsligen roligt igen. Jag slutade på 17:e plats och som 4:e nation av de som skulle kvala. Sverige hade fått en plats till Paralympics och jag hade fått flera nya erfarenheter.

På kvällen var det avslutningsfest och gissa vilka som var bland de gladaste? Singapore 77 och Singapore 88. De var överlyckliga och det är väl det som idrott handlar om, att glädjas och njuta av att få möta alla fantastiska idrottsmän och kvinnor från världens alla hörn. Om man sedan lyckas bra så ger det naturligtvis extra glädje.

Åsa Llinares Norlin
SWE 1

FINAL RESULTS for 2.4mR Class

Miami 2003

I slutet på januari är Biscayne Bay i Maimi full med båtar. Det pågår lokal regattor på många klubbar och dessutom organiserar US Sailing Rolex Miami Olympic Class Regatta. Trevligt nog är 2.4-klassen öppen för alla seglare och för att göra resan ännu mer attraktiv organiseras 2.4mR Midwinter Regattan dagarna innan. Totalt blir det 6 kappseglingsdagar med 2 inskjutna träningsdagar.

I år representerades Europa av mig och Heiko Kroeger, som också hade med sig sin tränare från Tyskland. Vi härbärgerades alla av Thomas Franklin och seglade var sin hyrd båt. I USA verkar det inte vara frågan om att man lånar ut båtar utan många vill ha rejält betalt.

Vädret motsvarade ganska bra svensk sommar. Temperaturen orkade några dagar inte över 15 grader men andra hade vi behagliga 24. Av totalt 15 seglingar var det 3-4 som avgjordes med en vindstyrka närmare 7 m/s. I övrigt var det lätta vindar och förståss några som avbröts för att vinden tagit slut.

Knappt 20 startade i båda kappseglingarna. I toppen fanns Heiko och jag samt under OCR regattan Hans Mayer som var 2:a på förra årets VM. 3:an Tom Brown var också med men nådde inte riktigt upp till förra årets standard utan fajtades med en jämn mittklunga. Midwinter regattan vann jag på delad plats med Heiko. OCR regattan tog Heiko hem följd av Hans Mayer. Två dåliga seglingar första dagen gjorde att jag hade svårt att hämta in försprånget till de andra 2 som alltid var med i topp.

I debatten om betydelsen av båtmaterialet var det intressant att konstatera att Heiko och jag var lika jämna och hade lika roligt i våra lånade båtar och dessutom stod oss bra i det begränsade startfältet.

Det var mycket positivt att 2.4 var en del av den stora OCR regattan med 328 deltagande båtar. Vi fick del av de fina arrangemangen och dessutom blev 2.4 plötsligt med i seglingens finrum. När Paul Cayard, John Kosteki, Mark Reynolds och Fredrik Lööf gör upp i Starbåtsklassen är det roligt att US Sailings första sida har bilder på Tvåfyror. Peter Bromby som vann den 68 båtar starka och mycket tuffa Starbåtsklassen hade 80 poäng på 9 seglingar. I Starbåtsklassen fanns också 2.4-seglaren Marko Dahlberg med tränaren Rikard Bjurström. De var inte sena att ansluta när det var dags för mat och öl på kvällarna och i deras sällskap kom även Betsy Allison, som ibland sitter i 2.4. Hon seglade Yngling men tränar även amerikanska Sonarer. Marko slutade som 44:e.

Amerikanska segelmakeriet Quantum har börjat intressera sig för 2.4 och fanns på plats med både en seglande segelmakare och en tränare. De hjälper John Ruf i hans satsning på Paralympics och i den satsningen är även Hans Mayer involverad.

Tråkigt är att John Kruger som är den som säljer Norlin III i USA är en illa omtyckt person med dåligt nätverk inom segling. Det uppfattas av flera som ett hinder för klassens utveckling i USA. Att byggaren dessutom inte vet något om segling utan i övrigt sysslar med bilar gör inte saken bättre.

Med lite bättre framförhållning och samarbete kan det nog bli fler som lockas av Miami till nästa år. Vi kan nog räkan med all flera amerikaner och kanadensare kommer till sommarens SM och VM, vilket också lär innebära träning i våra vatten.

Stellan Berlin

US Midvinter Champinonships

Florida, 25-26 jan

14th Annual Midwinter Championship

	Sail	Country	Skipper	1	2	3	4	5	6	Total
1	379	SWE	Stellan Berlin	1	1	1	-4	4	1	8
2	1	GER	Heiko Kroeger	-3	2	2	1	1	2	8
3	114	USA	Tom Brown	2	-9	3	7	6	4	22
4	66	USA	Jim Gluek	5	5	-7	3	3	6	22
5	56	GBR	Allan Smith	8	4	-9	2	2	7	23
6	88	USA	John Ruf	4	3	8	5	-14	8	28
7	109	USA	Roger Cleworth	6	7	4	8	-11	3	28
8	103	USA	Tom Franklin	10	6	6	6	-13	5	33
9	111	USA	Mark Fleckenstein	7	8	5	-10	5	9	34
10	1078	USA	Walter Norris	9	10	10	-11	7	10	46
11	58	GBR	Val Millward	-11	11	11	9	9	11	51
12	40	USA	Karen Mitchell	12	12	13	13	8	-14	58
13	7	USA	Red King	13	-14	12	12	10	12	59
14	107	USA	Bill Sommons	-16	15	16	15	12	16	74
15	48	USA	Spencer Norris	15	-17	17	14	16	13	75
16	1107	USA	Albert Gosman	14	13	15	-17	17	17	76
17	41	USA	Stew Stuart	-17	16	14	16	15	15	76

2003 Rolex Miami OCR – 2.4 Metre

Pos	Sail	Skipper	Race1	Race2	Race3	Race4	Race5	Race6	Race7	Race8	Race9	Race10	Total
1	GER 1	Kroeger/ GER	1	1	1	[5]	1	2	2	3	2	1	14.00
2	USA 77	Meyer/ USA	3	[4]	2	1	3	1	3	1	3	2	19.00
3	SWE 379	Berlin/ SWE	2	6	[7]	2	2	3	1	4	6	3	29.00
4	USA 66	Gluek/ USA	4	2	[21/OCS]	6	6	10	4	6	1	4	43.00
5	USA 114	Brown/ USA	5	5	6	[7]	5	7	6	5	4	5	48.00
6	USA 88	Ruf/ USA	6	3	[8]	8	4	6	8	2	5	7	49.00
7	USA 103	Franklin/ USA	7	7	3	4	8	5	[11]	11	7	9	61.00
8	CAN 1	McCoy/ CAN	[13]	9	11	3	7	4	5	8	8	8	63.00
9	USA 109	Cleworth/ USA	8	[13]	5	9	10	9	9	9	11	11	81.00
10	USA 111	Fleckenstein/ USA	9	10	9	12	12	[13]	7	7	9	6	81.00
11	GBR 5	Smith/ GBR	11	8	4	[15]	9	8	12	10	10	14	86.00
12	GBR 58	Millward/ GBR	10	16	10	[21/OCS]	11	12	13	13	14	10	109.00
13	CAN 11	Millar/ CAN	12	12	12	10	[16]	11	14	15	16	15	117.00
14	USA 7	Buratti/ USA	14	11	13	11	14	14	[17]	16	15	12	120.00
15	CAN 40	Hiumphreys/ CAN	16	[17]	15	16	15	17	10	12	12	13	126.00
16	USA 14	French/ USA	15	14	14	13	13	16	15	14	13	[21/DNC]	127.00
17	USA 8	French/ USA	17	15	16	[21/OCS]	17	15	16	17	17	21/DNC	151.00
18	USA 1103	Young/ USA	[19]	18	17	17	19	18	18	19	19	16	161.00
19	USA 112	Stewart/ USA	18	19	[21/OCS]	18	18	19	19	18	18	17	164.00
20	CANUSA 26	Millar/ CAN	[21/DNC]	21/DNF	21/DNC	14	20	21/DNF	21/DNC	21/DNC	21/DNC	21/DNC	181.00

2.4mR World Championship 2003

VM 2003 i Eckernförde

Eftersom ingen av de övriga VM-seglarna verkar ha någon lust att skriva något om seglingarna så kommer här några rader om mina upplevelser från Tyskland. Artikeln är egentligen skriven för vår lilla klubbtidning hemma i Falun, “RSS-Nytt”. Du som läser får därför “stå ut med” att jag ställt mig själv (och i viss mån Håkan Kellner) i “händelsernas centrum”

SWE 415
Ulf Arvidsson

Eckernförde visade sig vara en liten idyllisk tysk sommarstad vid nordsjökusten några mil väster om Kiel, med långa sandstränder, trånga gränder och små affärer. Runt om i staden fanns VM-affischer uppsatta och lite varstans fanns regattaprogram i fyrfärgstryck att få! Hemmafavoriten Heiko Kruger jagades dagarna i ände av ett TV-team. Det rådde m a o en lite festligare och mer spännande inramning än vi är vana vid.

Arrangerande ESC – Eckernförde Sailing Club disponerade en imponerande anläggning med gott om utrymme – på land. Som vanligt visade det sig svårt att förse alla seglare med bra bryggplatser. Själv fick jag till slut samsades om utrymmet längs sidan av en 6 meter lång gummibåt – tillsammans med fyra andra deltagare! Det gällde att vara sist ut och först in!

I klubbhuset fanns en bra restaurant och där fanns även klubbens “hafenmeister”, en man med pondus som hade hand om det mesta och som det gällde att hålla sig väl med. Av honom lånade jag exempelvis en cykel som jag disponerade under hela vistelsen. Eftersom jag var bland de första som anlände, fixade han även en bra bryggplats åt mig. Men som jag nyss skrev hjälpte inte ens detta. När alla platser var upptagna blev jag bortmotad av en ilsken, arrogant tysk 2.4-seglare som hävdade att bryggan endast var till för rullstolsåkare!

Den egentliga basen för VM-seglingarna fanns i den hangarliknande byggnaden i andra änden av hamnanläggningen. Där hölls invigning, dagliga prisutdelningar och den pampiga avslutningsceremonin. Där satt man ofta och snackade över en öl eller en enkel matbit.

En kul och intressant nymodighet var att alla seglare i samband med registreringen kunde kvittera ut 90 “låtsas-Euro”, som kunde användas efter eget huvud inom hamnområdet, antingen till pilsner, kaffe eller till en matbit. Jag lovar att det uppskattades av seglarna. Klubben verkar ha lyckats väl i jakten på sponsorer.

Inmätningarna som pågick i två dagar blev, som så ofta, en enda stor parodi. På papperet skulle man kolla det mesta på segel och båt. I verkligheten kollade man om seglen hade stämplar från finska eller svenska mästerskap – då var det tydligen OK!? Vägde båten enligt mätbrevet var allt OK. Man struntade helt i att kontrollera flytsäkerhet, J-mått, bogserlinor, e t c.

Det blåste ganska hårt under måndagen när det var dags för lite träningssegling. Till bilden hör också att vinden kom utifrån Nordsjön rakt in i den stora bukten vilket gav, för oss 2.4-seglare, ovanligt stora vågor. Det var en otrolig upplevelse att komma surfande nerför vågorna på länsen.

Hemma på Runn hade jag “upptäckt” att mina slitna, 3-4 år gamla Elvström-segel fungerade otroligt bra i hårdvind (med lite annorlunda trim än tidigare). Det var dessa jag tänkt använda i eventuella hårdvindsseglingar under VM och som jag nu använde på träningen. Nu blev det inga Elvström-segel på VM för min del. I den hårda vinden slets en fyra decimeter lång reva upp i fockens akterlik, i höjd med spridarna. Det var bara att segla i hamn och försöka få hjälp. Jag fick tips om en segelmakare som fanns tre mil bort och åkte dit för att reparera seglet. Segelmakaren gjorde säkert ett bra jobb, men vad hjälpte det. Jag hade tappat tron på detta segel. Nu fick jag helt förlita mig på mina tyska Faber & Munker-segel som varit så framgångsrika i lätt- och mellanvind, men ett osäkert kort i hårdvind. Som det visade sig hade jag inte alls behövt vara orolig, seglen fungerade alldeles utmärkt även i riktigt hårda vindar.

VM-dagarna inleddes traditionellt med ett “Practice Race” under tisdagen. Själv var jag laddad till max efter att ha gått och dragit benen efter mig i hamnen några dagar. Självför-troendet var naturligtvis på topp efter segern i SM några veckor tidigare. Båten var i topptrim och naturligtvis nypreparerad med skidvalla!! Allt kändes väldigt bra.

I syfte att visa upp alla 2.4-seglarna var seglingen förlagd direkt utanför hamnen och med staden som fond. Det blåste mellanvind och Magnus Lidholm seglade säkert och ledde vid första märket, jag själv var 2:a, ca 20 meter efter. Under länsen lyckades jag ta mig förbi Magnus. På andra kryssen försökte jag bevaka Magnus och gänget närmast honom. Det lyckades bra, men jag glömde bort Martin Holmgren som gick sin egen väg och hittade ett bra spår nära land. Martin vann och jag var tvåa.

Lagom till den första, riktiga VM-dagen hade vädret förändrats och det hade börjat blåsa igen, en blåst som skulle visa sig vara under alla fyra seglingsdagarna. Egentligen blåste det bara mer och mer, segling för segling. Under det första racet fanns bl a Håkan Kellner, Stellan Berlin och jag med i toppskiktet. Vid första länsmärket ledde Stellan, men råkade ut för det osannolika att sprinten till det fasta förstaget lossnade och han tvingades bryta. Jag hängde kvar i toppen och efter andra kryssen rundade jag som 3:a. Under andra länsen tappade jag lite och vid rundningen krigade jag om platserna 3 till 5. När det var dags att gippa inför den avslutande halvvinden i mål, råkade jag ut för det som bara inte fick hända. Kvadranten till rodret lossade och gjorde båten omöjlig att styra. Samma problem som inför sista seglingen på SM några veckor tidigare. Med den lagning jag då gjorde, trodde jag nog att problemet var åtgärdat för gott, men så var alltså inte fallet. Jag tvingades se hur mina konkurrenter, en efter en, halv-vindade i mål utan att jag kunde göra någonting.

Under andra seglingen bogserades jag iland och jobbade febrilt med att reparera rodret. Jag hann lagom ut till tredje seglingen och utan att ha hunnit checka av startlinjen eller trimmet lyckades jag ändå segla upp mig till en femte plats. Håkan visade att han var rejält på hugget och vann den 3:dje seglingen. Han var i ledning hela racet men fick en hård målstrid med finske segelmakaren Rickard Bjurström. Efter dagens slut låg jag, med två seglingar borta, på en blygsam 62:a plats!! Ledde gjorde en fransman som seglat fantastiskt bra med tre 2:dra platser. Övriga svenskar som seglat bra den inledande dagen var Håkan, Emil Axelsson och Magnus.

Andra dagen bjöd till en början på vindar mellan 8-10 m/s som successivt ökade under dagen. Både jag och Håkan seglade stabilt och hängde med i toppen. Den store suveränen var ändå finske Marko Dahlberg som spikade de båda inledande delseglingarna med sin nya lattfock från Neb-sails och med sitt osannolika masttrim, där masten nästan pekade framåt på kryssen. Det såg mycket märkligt ut – men fort gick det! Vinden hade nu friskat i och seglingsledningen tog beslut om att vi skulle segla i hamn. Håkan hade på slutet råkat ut för exakt samma skada på focken som jag haft några dagar tidigare. Eftersom seglingarna avbrutits och vi skickats iland och klockan var mycket, trodde väl ingen att det skulle bli några fler seglingar denna dag. Prognoserna talade dessutom om stormbyar. Håkan stack därför, intet ont anande, iväg till “min” segelmakare för att reparera seglet. Till allas förvåning blev vi vid 16-tiden utkommenderade på sjön igen och man drog igång en ny segling. Jag seglade åter stabilt och gick i mål som 5:a. Gissa om Håkan var snopen när han kom tillbaks. Synd eftersom Håkan låg på en 4:e plats efter fem seglingar!!

På fredagen fick vi snällt vänta i hamnen på att det skulle bli segelbart. På eftermiddagen fick vi äntligen signal om att segla ut till banområdet och man drog igång ett race. Det blåste nu 10-14 m/s och jag låg i en grupp om fyra tätbåtar som krigade om placeringarna. Strax före den andra kryssrundningen – när det bara var att, i stort sett, länsa i mål, blåste arrangörerna av seglingen och kommenderade oss in i hamn. Det kändes verkligen snopet och i efterhand känns beslutet ännu konstigare med tanke på att efterföljande segling genomfördes i ännu starkare vindar! Efter tre seglingsdagar hade vi alltså bara genomfört 6 av 9 planerade seglingar.

Jag själv hade, trots den katastrofala inledningen, fortfarande chansen till en bra placering, men det byggde som sagt på att vi fick ihop minst 8 seglingar av de totalt 11 planerade. Vid just 8 seglingar skulle man få räkna bort två seglingar, d v s mina två första. Det var därför med viss spänning jag stack ut sista seglingsdagen. Efter en allmän omstart – resultatet efter en startlinje med en solklar lä fördel, var det dags för en ny start. Konstigt nog hade stora delar av fältet nu positionerat sig för en lovart start, trots att det fortfarande var en viss lä fördel. Möjligen ville man komma närmare land och få tillgång till “snällare” vågor. Vi körde igång och jag, tillsammans med bl a Peter Norlin, fick en kanonstart i lä.

Jag ledde vid första märket tätt följd av Peter och danske Jens Als Andersen. När jag skulle dra ut spirbommen fick jag panik, den rörde sig inte ur fläcken, men efter någon minut upptäckte jag att linan snott sig runt bomnocken. Jag hävde mig upp på akterdäck och fick, trots den hårda vinden, in bommen i centrum så att jag kunde lossa linan och få ut spirbommen ordentligt. Peter och dansken hade då fått ett försprång på en 10-15 meter som de drygade ut under den långa länsen. Under den andra kryssen gjorde jag, efter ett bra vägval, en rejäl uppsegling och kunde återigen ta ledningen, denna gång med ca 25 meter. Under länsen drygade jag ut min ledning och seglade, helt ohotad, i mål som segrare. I slutfasen av seglingen hade man mätt upp över 17 m/s och aldrig hade jag väl trott att jag skulle vinna en VM-segling i sådana vindar. Nu hade dock vinden ökat så mycket att seglingsledningen blåste av tävlingarna. VM var slut och det blev alltså bara 7 seglingar. Jag visste självklart att detta skulle innebära en väldigt blygsam placering för min egen del, men jag var ändå otroligt nöjd och glad över min delseger. I hamnen hade redan de första resultaten kommit upp. Franske Damien Seguin var ny världsmästare, en poäng före Marko. Glädjen för både mig och frans-mannen tog slut efter bara en halvtimme på land. Jag, Peter och ytterligare tre man var diskade för tjuvstart. Min och Peters diskning innebar samtidigt att Marko poängmässigt tog sig förbi fransmannen och vann VM. “Den enes bröd den andres död” är ett slitet uttryck men som stämde bra denna gång. Själv slutade jag på en ytterst blygsam 41:a plats – inte riktigt vad jag hade tänkt mig. När jag å andra sidan räknar “på mitt sätt”, kan jag konstatera att jag mycket väl kunde ha vunnit VM om jag bara fått räkna den 1:a och den sista seglingen – så nära var det egentligen – men ändå så långt borta!! Så kan man naturligtvis inte resonera. Om Stellan resonerade på samma sätt hade han kanske varit världsmästare för 3:dje gången! Om Håkan inte åkt till sin segelmakare hade han säkert varit bland de 10 bästa, e t c. Det är bara att komma igen och ge järnet vid nästa års VM i Gävle. Det s k “kranracet” vanns f ö av Per Ahrbom som dessutom seglade in på en fin 10:e plats sammanlagt.

VM-seglingarna avslutades med en pampig prisceremoni där finske Marko, franske Damien och svenske Stellan fick sina medaljer. På kvällen försökte alla seglare göra slut på sina kvarvarande “låtsas-Euro” och i takt med att pengarna försvann, steg stämningen. VM-seglingarna i Eckernförde avslutades definitivt med ett pampigt fyrverkeri sent på kvällen.

Det mesta kändes bra i Eckernförde, speciellt den “social delen”. Det blir verkligen en utmaning för nästa års VM-arrangör Gävle SS att försöka nå upp till denna nivå, men jag vet samtidigt att Lennart Heselius, Magnus Lidholm, Arne Åkersson, Pekka Seitola, m fl jobbar hårt för att lyckas!!

Värt att nämnas i övrigt i samband med detta VM, var att några av seglarna utvecklat tekniken vid undanvindssegling rejält. På de långa länsarna såg man några båtar som säkert tjänade 50-100 meter på detta. De som behärskade tekniken bäst tycker jag var danske Jens Als och tyske Heiko. På länsen lutade man båten “åt fel håll” d v s åt lovart. På detta sätt får man tydligen en annan undervattenskropp som i sin tur innebär att båten lättare surfar. I praktiken är det samma slags teknik som länge använts inom jolleseglingen – nu applicerad på vår lilla kölbåt. I många år har man kunnat luta sig tillbaka på länsen och bara “låtit sig transporteras” till lämärket. Vill man hänga med i toppen de närmast åren, tror jag att man snabbt måste lära sig den nya tekniken?!

Slutligen var det intressant att se de nya australiensiska båtarna. En ny byggare har börjat producera båtar som både är styva, lätta och genomtänkta – detta blir något för Björndahl att se upp med. Kanske kommer folk i fortsättningen att beställa sina nya båtar från Australien istället från Finland?! Australiensarna introducerade även nya, intressanta master byggda med en mycket smalare profil än våra europeiska master.

Ulf Arvidsson

VM-coachens brev

Brev från Finland till vännen Uffe A och andra vänner i Sverige som på allvar kappseglar med Tvåfyran

Tack,Uffe för ditt trevliga reportage från årets Tvåfyra VM i Eckernförde. Eftersom det oftast är segrarens historiebeskrivning som blir den officiella versionen och “sanningen” om vad som hände, får du och andra intresserade nu min (vår) officiella version av händelserna. Här ser jag på händelserna ur ett coachperspektiv och därtill går jag några år tillbaka i tiden i min analys, vilket torde göra läsningen mer intressant och mer värdefull för envar.

Jag kom relativt sent med i Tvåfyra-klassen och det var först i slutet av 1990-talet som jag märkte att svenskarna (Stellan & co) hade börjat träna och att finnarna började lägga av. VM i Australien år 2000 visade redan att vi i Finland också resultatmässigt var på väg att halka efter, även om Rickard seglade fantastiskt bra och hängde med i täten till slutet. Efter VM i Norge år 2001 (när vi igen hade fått stryk) kom Bobi Casen till mig och sade att “nu måste vi göra någonting” om det alls skall löna sig att kappsegla med Tvåfyran mera.

Sagt och gjort, vi bildade ett landslag och samlades till läger med jämna mellanrum och tränade effektivt (Rickard och jag ansvarade för träningens och coachningens utformning) i samband med våra egna rankingseglingar. Därtill bildades små träningsgrupper på flera orter i Finland som också tränade mellan varven på sina egna hemorter (det var dock endast i Helsingfors som gruppen fungerade riktigt bra).

Den tekniska utvecklingen jobbade vi seriöst med och om du Uffe skulle ha tittat på den nuvarande världsmästarens mast i Eckernförde, skulle du ha märkt att den på strategiska ställen har en ännu smalare profil än de Australiensiska master du beundrade där. Det som ditt vanligtvis skarpa öga dock helt riktigt uppfattade var att utvecklingen av Markos rigg- och segelplan hade fått nya dimensioner som inte till alla delar liknar det traditionella Tvåfyra-trimmet.

Det mest fantastiska med Markos “paket” var dock att allt (segel, rigg, båt, träning och coachning) var “made in Finland” (båtkonstruktören var dock från Sverige). Det som avgjorde VM denna gång har dock sin förklaring i andra än de ovannämnda.

Den förberedande träningen på ort och ställe för de för oss “farliga” svenska Tvåfyra seglarna var inte bra och någon coach eller tränare som skulle ha jobbat seriöst med de uppenbara attitydproblem som denna gång fanns, såg jag inte till i Eckernförde. Själv kämpade jag också hårt för att hålla upp motivationen och seglingsberedskapen hos de finländska seglarna under tiden som vi var kommenderade att vänta i hamn på eventuella starter.

Som många kanske märkte lyckades det bra med Marko och vi hade betydligt mera tid för förberedelser och kartläggning av banan före start än andra seglare då det verkligen gällde. Jag avslutar nu min analys om vad som hände och varför med en liten fantastisk historia som bekräftar den gamla sanningen om att “den som segrar ger sig aldrig – den som ger sig segrar aldrig”. I den sista seglingen i Eckernförde utvecklade sig situationen så att Marko måste vara sämst tolva i mål för att vinna VM. I rundningen till andra kryssen, då han låg sjuttonde, miste han styrförmågan då styrlinan på ena sidan brast. Det blåste hårt, han låg långt nere och situationen verkade hopplös. Det tyckte emellertid inte Marko som plockade fram bogserlinan och byggde en provisorisk styranordning av denna som gjorde att han så småningom kunde styra båten med ena handen runt bogserlinan och den andra med foten på pedalen! På detta sätt plockade han några båtar under den avslutande kryssen och hittade sig själv så småningom som elva i resultatlistan, vilket räckte till för att jag skriver detta brev.

Hälsningar
Peter Bjurstöm
VM-coach

Final results (seven races)

Pl	Startnr	Segelnr	Name	Club	Clubname	Platz	Punkte	Pl(1)	Pl(2)	Pl(3)	Pl(4)	Pl(5)	Pl(6)	Pl(7)
1	84	FIN 112	Dahlberg Marko		Näsijärvi Sailing Club	1	30,0	4	[21]	11	1	1	2	11
2	48	FRA 13	Seguin Damien	SNO		2	31,0	2	2	2	10	8	7	[29]
3	71	SWE 379	Berlin Stellan	KSSS		3	36,0	[dnf]	1	8	14	11	1	1
4	57	AUS 28	Gilbert Lachlan	YMCA	Sailing Club of Canberra	4	40,0	1	6	16	6	[18]	8	3
5	44	FIN 113	Bjurström Rikard		Näsijärvi Sailing Club	5	51,0	18	10	3	3	[41]	13	4
6	83	SWE 378	Holmgren Martin	SSB		6	76,0	17	12	21	[23]	17	4	5
7	19	SWE 383	Lidholm Magnus	GSS	Gefle Segel Sällskap	7	77,0	[23]	4	4	19	21	19	10
8	63	FIN 91	Casen Ralf	GSF		8	81,0	3	22	14	8	13	21	[35]
9	81	AUS 25	Thompson Peter	YMCASC	Canberra	9	88,0	11	27	10	25	6	9	[34]
10	5	SWE 409	Ahrbom Per	KSSS		10	90,0	9	26	7	30	7	11	[40]
11	37	SWE 310	Axelson Emil	ViBK		11	92,0	36/rdg	7	13	21	[32]	15	26
12	51	FIN 123	Malm Harri	HSK		12	98,0	26	[32]	25	7	3	31	6
13	28	DEN 126	Andersen Jens Als		Holbaek Sejlklub	13	99,0	7	13	[ocs]	32	20	25	2
14	33	DEN 115	Kristensen Preben		Horsens Sejlklub	14	102,0	5	28	31	11	[35]	10	17
15	18	SWE 323	Heselius Lennart	GSS	Gefle Segel Sällskap	15	103,0	14	[34]	9	18	24	16	22
16	47	SWE 394	Kellner Hakan	RUSS	Runns Segelsällskap	16	106,0	6	51	1	13	10	[dns]	25
17	85	GBR 63	Millband Andrew	CCYC		17	112,0	[34]	16	27	12	31	6	20
18	14	SWE 331	Hedensjö Bo	KSSS		18	114,0	22	9	[42]	5	33	38	7
19	35	NOR 101	Erikstad Björnar		Tönsberg	19	115,0	21	18	17	20	[49]	12	27
20	21	GER 4	Giesen Stephan	WSB		20	117,0	20	35	[dnf]	17	9	22	14
21	61	DEN 107	Schibsbye Erik		Kolding	21	124,0	[35]	17	6	29	23	33	16
22	12	GER 1	Kröger Heiko	KYC	Kieler Yacht Club	22	129,0	[dnf]	20	dsq	2	5	3	12
23	72	SWE 364	Andersson Peter	GKSS		23	133,0	13	19	12	28	29	[37]	32
24	66	SWE 412	Norlin Peter	KSSS		24	134,0	10	39	15	24	28	18	[ocs]
25	50	FIN 84	Lahtinen Jaakko	SuPS		25	138,0	8	25	20	34	14	[52]	37
26	41	FIN 116	Viitala Juha	NPS		26	140,0	16	11	30	27	[36]	28	28
27	17	SWE 408	Akerson Arne	GSS	Gefle Segel Sällskap	27	144,0	30	5	55	16	2	36	[ocs]
28	36	DEN 125	Sörensen Bent Möller		Kolding Sejlklub	28	152,0	33	30	34	[42]	4	42	9
29	75	AUS 37	Leydon Michael	YMCASC	Sailing -Club of Canberra	29	153,0	29	3	18	22	39	[43]	42
30	30	FIN 122	Martin Veikko	N		30	157,0	19	[44]	44	15	34	26	19
31	29	NOR 100	Stordahl Jostein		Sarpsborg	31	165,0	28	38	28	[46]	25	23	23
32	64	FIN 100	Sipari Jyrki	HPS	Haminan Pursiseura	32	167,0	25	41	[dnf]	35	16	14	36
33	46	SWE 40	Eriksen Björn	ViBK	Viggbyholm Täby	33	167,0	24	23	19	39	27	35	[64]
34	52	FIN 99	Björndahl Ingmar	GSF		34	168,0	15	36	32	31	22	32	[dnf]
35	38	SWE 380	Bengtsson Jan	GKSS		35	169,0	32	8	23	51	38	17	[dns]
36	49	FIN 109	Strömman Pelle	WSF		36	178,0	12	50	26	49	26	[51]	15
37	39	NOR 85	Eide Ole B.	KNS		37	184,0	36	[54]	41	41	15	27	24
38	3	SWE 391	Palm Jonas	GKSS		38	185,0	51	14	36	[58]	42	34	8
39	42	FIN 114	Laine Janne	HeiPS		39	190,0	31	33	40	[63]	45	20	21
40	25	SWE 287	Bellander Staffan	KSSS		40	199,0	[45]	37	22	26	43	30	41
41	13	SWE 415	Arvidsson Ulf		Runns SS	41	200,0	[dns]	dns	5	4	12	5	ocs
42	4	GBR 47	Pascoe Megan	WWSC	Weir Wood SC	42	225,0	43	[65]	49	9	46	29	49
43	11	AUS 21	Russell Peter	YMCA	Sailing Club of Canberra	43	225,0	44	24	33	33	47	44	[51]
44	22	GBR 5	Smith Allan E		Rutland Sailing Club	44	236,0	53	[72]	48	38	44	40	13
45	2	CAN 1	McCoy Danny	NYC		45	242,0	37	47	46	44	30	[dns]	38
46	73	FIN 11	Saksi Roni	NPS		46	246,0	27	45	37	45	[56]	48	44
47	26	GER 13	Reichl Hans-Peter	YCBG		47	246,0	39	31	54	37	52	[55]	33
48	67	FIN 82	Haanpää Kimmo	NPS		48	247,0	47	53	[dnf]	52	19	45	31
49	86	AUS 10	MC Lean Michael	RYCV	Royal Yacht Club of Victoria	49	247,0	42	29	29	53	55	[dns]	39
50	77	GRE 2	Delikouras Georgios		Piraeus Sailing Club	50	264,0	52	49	52	43	[54]	50	18
51	16	GER 10	Gehrke Christian	SNYC	Schweriner Yachtclub	51	269,0	41	43	39	50	[58]	49	47
52	23	SWE 400	Grandinson Bertil	SKM	SK Masungen	52	272,0	56	15	50	55	[62]	53	43
53	55	SWE 366	Lindgren Dick	GKSS		53	276,0	46	[dsq]	35	47	37	24	ocs
54	31	FRA 15	Fulgoni Gerard	IYCH		54	286,0	[68]	48	51	36	50	56	45
55	8	FIN 77	Wessberg Karl		Näsijärvi Segelsällskap r.f.	55	292,0	49	46	[58]	54	51	39	53
56	9	GER 104	Mueller-Boeling Detlef	YCR	Yacht Club Rursee	56	310,0	60	55	53	48	48	46	[dnf]
57	68	GER 42	Kortke Mathias	YCBG		57	314,0	50	56	38	57	[63]	63	50
58	65	SWE 367	Fritzon Dag	GKSS		58	316,0	55	61	45	[64]	60	47	48
59	76	GRE 1	Calligeris Stamatis		Piraeus Sailing Club	59	317,0	[dns]	40	24	59	66	41	ocs
60	24	FRA 1	Balle Philippe		Cap Kouros Montpellier	60	326,0	38	42	[ocs]	40	67	dns	52
61	60	DEN 121	Braun Peter	KDY		61	340,0	40	[dnf]	dns	56	40	dns	30
62	20	GER 106	Eck Jürgen	TVO	Marktredwitz	62	347,0	48	63	57	[77]	57	65	57
63	10	GER 2	Feder Jörg	WSB		63	355,0	63	[74]	47	68	53	70	54
64	80	SWE 326	Schönning Pelle		Guldbädans Bätklubb	64	356,0	59	52	56	67	[71]	66	56
65	32	GBR 58	Millward Valerie		Rutland	65	365,0	62	[69]	61	61	64	58	59
66	58	NOR 99	Torp Ernst B.	KNS		66	372,0	57	57	[ocs]	60	65	dns	46
67	62	NED 8	Haan Jan	VWDTP		67	375,0	[77]	60	43	70	73	67	62
68	27	GER 17	Reichl Gesine	YCBG		68	379,0	54	59	62	71	76	57	[ocs]
69	43	FIN 108	Ylitalo Sauli	HeiPS		69	396,0	70	[75]	60	72	74	62	58
70	54	GBR 53	Cogswell Michael		Queen Mary´s Sailing Club	70	401,0	58	71	[dnf]	65	59	61	dnf
71	45	SWE 268	Seitola Pekka	GSS	Gefle Segel Sällskap	71	405,0	[dnf]	dns	59	69	70	60	60
72	74	SWE 335	Sjögren Jan	GKSS		72	406,0	61	62	[dnf]	dns	dns	54	55
73	15	GER 102	Münter Peter	YCBG	Yachtclub Berlin Grünau	73	407,0	64	58	63	66	69	[dns]	dns
74	53	GER 8	Voß Martina	YCW	Yacht Club Warnow Rostock	74	416,0	67	70	[dnf]	80	77	59	63
75	7	NED 7	Zuidervaart Jasper	VWDTP		75	423,0	69	76	65	79	[80]	73	61
76	70	GER 9	Kempf Michael	YCSB		76	425,0	72	64	64	76	78	71	[dns]
77	34	NOR 98	Magnussen Trygve		Sarpsborg	77	450,0	66	68	[dnf]	74	68	dns	dns
78	40	NOR 86	Kamfjord Tulle		Tönsberg Seilforening	78	451,0	65	[dnf]	dns	73	75	64	dns
79	86	NED 1	Zuidervaart Cees	VWTDP		79	454,0	76	77	66	82	81	72	[dnf]
80	79	CZE 1	Bina Daniel	YC	Praha	80	454,0	75	67	[dnf]	78	79	68	ocs
81	56	FIN 120	Elo Martin	KSS		81	455,0	71	[dns]	dns	62	61	dns	dns
82	69	FIN 64	Kiiski Eero	KPS		82	467,0	73	73	[dns]	75	72	dns	dns
83	59	NOR 84	Wick Storli Mona		Tönsberg	83	488,0	74	66	[ocs]	dns	dns	dns	dns
84	78	CZE 2	Kluc Miroslav	YC	Praha	84	498,0	[dnf]	dns	dns	81	dns	69	dnf
85	82	GRE 3	Christoforou Vasilis		Piraeus Sailing Club	85	522,0	[dns]	dns	dns	dns	dns	dns	dns
85	1	GER 6	Neumann Gerd	WSB	WSB Essen	85	522,0	[dns]	dns	dns	dns	dns	dns	dns

2003 I.F.D.S. World Disabled Sailing Championship 4 – 12 sept.

Svenska OS-platser i Paralympics

Efter För-OS i Aten var det dags för Pre Paralympics och årets världsmästerskap för funktionshindrade i segling. VM:et seglades i två klasser, Sonar, en besättningsbåt bestående av tre personer och 2.4, en enmans båt.

Åsa Llinares Norlin lyckades kvalificera Sverige till Paralympics år 2004 i 2.4 medan Carl-Gustav Fresk, Lars Löfström och Börje Palmqvist kvalificerade Sverige i Sonar.

Åsa Llinares Norlin berättar om Pre Paralympics detta år i Aten:

Jag skulle segla Tvåfyra (2.4) och målsättningen var att försöka kvalificera Sverige till Paralympics nästa år. Åtta länder var redan klara och nu skulle nästa sju nationer tas ut. Trettiosex Tvåfyror var på plats och hamnen sjöd av liv när vi kom ner. Det lyftes bly och vägdes båtar. Segel och deltagare skulle mätas in för tävling. Allt fungerande fantastiskt bra så här långt, något som man kanske inte alltid är så bortskämd med i Medelhavsländerna.

Första dagens seglingar började med lagom vind från sydväst,4-5 m/s. Solen sken och förhållandena var perfekta. Tyvärr var inte vattnet det renaste och man fick kryssa mellan plastbåtar och träbitar som flöt omkring. Vindarna var skiftande med stora vindhål som det gällde att klara sig igenom. Det gick väl inte alldeles bra och första dagen hade jag en 17: onde och 21: a plats.

Det vara bara att ta nya tag och andra dagen, med ungefär samma förhållanden, förutom att nu var det inte bara plastpåsar och träpinnar som man skulle hålla undan för. Nu var det även en död get som låg på väg ut mot tävlingsområdet. Det gick dock bättre den här dagen och jag fick till en 8:e och en 18:e plats.

Efter en vilodag var det dags igen på fjärde dagen. Nu blåste det lite mer rejält och man fick plötsligt användning av torrdräkten. Medelhavet har en salthalt på nästan 3 % och det kan jag tala om att det känns när man får det i mun och ögon. När det blir hårdare vindare har vi som har färre kroppsdelar eller inte så väl fungerande sådana betydligt svårare att hänga med. Det blåste 7-8 m/s med en våghöjd på c: a 1 meter. Att försöka gippa med spirbom i de förhållandena var ganska vanskligt. Jag placerade mig 25:a efter första seglingen och 14 efter att ha bytt fock inför det andra racet.

Femte dagens seglingar avgjordes i ännu hårdare vindar och endast en segling kunde genomföras. Det slutade med en 23:e plats för mig. På vägen in efter seglingen funderade jag vilken annan idrott jag skulle kunna ägna mig åt. Någon form av kampsport kändes väldigt lockande.

Sista dagens seglingar och nu kunde det väl knappast bli värre, men det kunde det. Vid första kryssmärket kom jag för nära en Italienare och var tvungen att göra en 720. När jag var klar hade jag två båtar efter mig. Singapore 77 och Singapore 88. Det här var deras första VM och våra nybörjarseglare i Saltsjöbaden skotar storen bättre än de här två killarna. Jag lyckades väl plocka in några placeringar men slutade på veckans sämsta placering. Nu var jag helt bestämd att avskeda coachen, sälja båten och aldrig mer nämna ordet segling. Men om det är något jag lärt mig i livet så är det att inte ge upp. Jag visste att om jag bara tog mig runt banan så skulle jag säkra platsen till Sverige. Vinden kom och gick och det var rätt kaotiskt innan start. Tyvärr var jag lite för tidig och istället för att tjuvstarta valde jag att gå ner och börja om. Det här gjorde att fältet kom iväg bra och när jag startade hade jag bara två båtar efter mig: Singapore 77 och Singapore 88. Hela gänget gick för styrbord ut på vänster kanten. Jag valde att gå in till land på högra sidan. Vinden vred mer och mer över till höger och jag rundade som 3:a. Eftersom det var ganska jämn vind var det bara att försöka hålla positionen. På nästa kryss kom de två som ledde totalt och gick förbi och det var väl inte mycket att göra åt det. Inför sista länsen i 6-7 meters vind hade jag bara en taktik: Att inte behöva gippa. Det var en balansgång och det var med nöd och näppe att jag hade drag i focken när jag passerade mållinjen. Målfartyget på styrbordssidan var väldigt tacksamma att jag inte genomborrade dem med spirbommen.

På vägen in funderade jag på att återanställa coachen och nu kändes segling plötsligen roligt igen. Jag slutade på 17:e plats och som 4:e nation av de som skulle kvala. Sverige hade fått en plats till Paralympics och jag hade fått flera nya erfarenheter.

På kvällen var det avslutningsfest och gissa vilka som var bland de gladaste? Singapore 77 och Singapore 88. De var överlyckliga och det är väl det som idrott handlar om, att glädjas och njuta av att få möta alla fantastiska idrottsmän och kvinnor från världens alla hörn. Om man sedan lyckas bra så ger det naturligtvis extra glädje.

Åsa Llinares Norlin
SWE 1

FINAL RESULTS for 2.4mR Class

Miami 2003

I slutet på januari är Biscayne Bay i Maimi full med båtar. Det pågår lokal regattor på många klubbar och dessutom organiserar US Sailing Rolex Miami Olympic Class Regatta. Trevligt nog är 2.4-klassen öppen för alla seglare och för att göra resan ännu mer attraktiv organiseras 2.4mR Midwinter Regattan dagarna innan. Totalt blir det 6 kappseglingsdagar med 2 inskjutna träningsdagar.

I år representerades Europa av mig och Heiko Kroeger, som också hade med sig sin tränare från Tyskland. Vi härbärgerades alla av Thomas Franklin och seglade var sin hyrd båt. I USA verkar det inte vara frågan om att man lånar ut båtar utan många vill ha rejält betalt.

Vädret motsvarade ganska bra svensk sommar. Temperaturen orkade några dagar inte över 15 grader men andra hade vi behagliga 24. Av totalt 15 seglingar var det 3-4 som avgjordes med en vindstyrka närmare 7 m/s. I övrigt var det lätta vindar och förståss några som avbröts för att vinden tagit slut.

Knappt 20 startade i båda kappseglingarna. I toppen fanns Heiko och jag samt under OCR regattan Hans Mayer som var 2:a på förra årets VM. 3:an Tom Brown var också med men nådde inte riktigt upp till förra årets standard utan fajtades med en jämn mittklunga. Midwinter regattan vann jag på delad plats med Heiko. OCR regattan tog Heiko hem följd av Hans Mayer. Två dåliga seglingar första dagen gjorde att jag hade svårt att hämta in försprånget till de andra 2 som alltid var med i topp.

I debatten om betydelsen av båtmaterialet var det intressant att konstatera att Heiko och jag var lika jämna och hade lika roligt i våra lånade båtar och dessutom stod oss bra i det begränsade startfältet.

Det var mycket positivt att 2.4 var en del av den stora OCR regattan med 328 deltagande båtar. Vi fick del av de fina arrangemangen och dessutom blev 2.4 plötsligt med i seglingens finrum. När Paul Cayard, John Kosteki, Mark Reynolds och Fredrik Lööf gör upp i Starbåtsklassen är det roligt att US Sailings första sida har bilder på Tvåfyror. Peter Bromby som vann den 68 båtar starka och mycket tuffa Starbåtsklassen hade 80 poäng på 9 seglingar. I Starbåtsklassen fanns också 2.4-seglaren Marko Dahlberg med tränaren Rikard Bjurström. De var inte sena att ansluta när det var dags för mat och öl på kvällarna och i deras sällskap kom även Betsy Allison, som ibland sitter i 2.4. Hon seglade Yngling men tränar även amerikanska Sonarer. Marko slutade som 44:e.

Amerikanska segelmakeriet Quantum har börjat intressera sig för 2.4 och fanns på plats med både en seglande segelmakare och en tränare. De hjälper John Ruf i hans satsning på Paralympics och i den satsningen är även Hans Mayer involverad.

Tråkigt är att John Kruger som är den som säljer Norlin III i USA är en illa omtyckt person med dåligt nätverk inom segling. Det uppfattas av flera som ett hinder för klassens utveckling i USA. Att byggaren dessutom inte vet något om segling utan i övrigt sysslar med bilar gör inte saken bättre.

Med lite bättre framförhållning och samarbete kan det nog bli fler som lockas av Miami till nästa år. Vi kan nog räkan med all flera amerikaner och kanadensare kommer till sommarens SM och VM, vilket också lär innebära träning i våra vatten.

Stellan Berlin

US Midvinter Champinonships

Florida, 25-26 jan

14th Annual Midwinter Championship

	Sail	Country	Skipper	1	2	3	4	5	6	Total
1	379	SWE	Stellan Berlin	1	1	1	-4	4	1	8
2	1	GER	Heiko Kroeger	-3	2	2	1	1	2	8
3	114	USA	Tom Brown	2	-9	3	7	6	4	22
4	66	USA	Jim Gluek	5	5	-7	3	3	6	22
5	56	GBR	Allan Smith	8	4	-9	2	2	7	23
6	88	USA	John Ruf	4	3	8	5	-14	8	28
7	109	USA	Roger Cleworth	6	7	4	8	-11	3	28
8	103	USA	Tom Franklin	10	6	6	6	-13	5	33
9	111	USA	Mark Fleckenstein	7	8	5	-10	5	9	34
10	1078	USA	Walter Norris	9	10	10	-11	7	10	46
11	58	GBR	Val Millward	-11	11	11	9	9	11	51
12	40	USA	Karen Mitchell	12	12	13	13	8	-14	58
13	7	USA	Red King	13	-14	12	12	10	12	59
14	107	USA	Bill Sommons	-16	15	16	15	12	16	74
15	48	USA	Spencer Norris	15	-17	17	14	16	13	75
16	1107	USA	Albert Gosman	14	13	15	-17	17	17	76
17	41	USA	Stew Stuart	-17	16	14	16	15	15	76

2003 Rolex Miami OCR – 2.4 Metre

Pos	Sail	Skipper	Race1	Race2	Race3	Race4	Race5	Race6	Race7	Race8	Race9	Race10	Total
1	GER 1	Kroeger/ GER	1	1	1	[5]	1	2	2	3	2	1	14.00
2	USA 77	Meyer/ USA	3	[4]	2	1	3	1	3	1	3	2	19.00
3	SWE 379	Berlin/ SWE	2	6	[7]	2	2	3	1	4	6	3	29.00
4	USA 66	Gluek/ USA	4	2	[21/OCS]	6	6	10	4	6	1	4	43.00
5	USA 114	Brown/ USA	5	5	6	[7]	5	7	6	5	4	5	48.00
6	USA 88	Ruf/ USA	6	3	[8]	8	4	6	8	2	5	7	49.00
7	USA 103	Franklin/ USA	7	7	3	4	8	5	[11]	11	7	9	61.00
8	CAN 1	McCoy/ CAN	[13]	9	11	3	7	4	5	8	8	8	63.00
9	USA 109	Cleworth/ USA	8	[13]	5	9	10	9	9	9	11	11	81.00
10	USA 111	Fleckenstein/ USA	9	10	9	12	12	[13]	7	7	9	6	81.00
11	GBR 5	Smith/ GBR	11	8	4	[15]	9	8	12	10	10	14	86.00
12	GBR 58	Millward/ GBR	10	16	10	[21/OCS]	11	12	13	13	14	10	109.00
13	CAN 11	Millar/ CAN	12	12	12	10	[16]	11	14	15	16	15	117.00
14	USA 7	Buratti/ USA	14	11	13	11	14	14	[17]	16	15	12	120.00
15	CAN 40	Hiumphreys/ CAN	16	[17]	15	16	15	17	10	12	12	13	126.00
16	USA 14	French/ USA	15	14	14	13	13	16	15	14	13	[21/DNC]	127.00
17	USA 8	French/ USA	17	15	16	[21/OCS]	17	15	16	17	17	21/DNC	151.00
18	USA 1103	Young/ USA	[19]	18	17	17	19	18	18	19	19	16	161.00
19	USA 112	Stewart/ USA	18	19	[21/OCS]	18	18	19	19	18	18	17	164.00
20	CANUSA 26	Millar/ CAN	[21/DNC]	21/DNF	21/DNC	14	20	21/DNF	21/DNC	21/DNC	21/DNC	21/DNC	181.00

2.4mR World Championship 2003

VM 2003 i Eckernförde

Eftersom ingen av de övriga VM-seglarna verkar ha någon lust att skriva något om seglingarna så kommer här några rader om mina upplevelser från Tyskland. Artikeln är egentligen skriven för vår lilla klubbtidning hemma i Falun, “RSS-Nytt”. Du som läser får därför “stå ut med” att jag ställt mig själv (och i viss mån Håkan Kellner) i “händelsernas centrum”

SWE 415
Ulf Arvidsson

Eckernförde visade sig vara en liten idyllisk tysk sommarstad vid nordsjökusten några mil väster om Kiel, med långa sandstränder, trånga gränder och små affärer. Runt om i staden fanns VM-affischer uppsatta och lite varstans fanns regattaprogram i fyrfärgstryck att få! Hemmafavoriten Heiko Kruger jagades dagarna i ände av ett TV-team. Det rådde m a o en lite festligare och mer spännande inramning än vi är vana vid.

Arrangerande ESC – Eckernförde Sailing Club disponerade en imponerande anläggning med gott om utrymme – på land. Som vanligt visade det sig svårt att förse alla seglare med bra bryggplatser. Själv fick jag till slut samsades om utrymmet längs sidan av en 6 meter lång gummibåt – tillsammans med fyra andra deltagare! Det gällde att vara sist ut och först in!

I klubbhuset fanns en bra restaurant och där fanns även klubbens “hafenmeister”, en man med pondus som hade hand om det mesta och som det gällde att hålla sig väl med. Av honom lånade jag exempelvis en cykel som jag disponerade under hela vistelsen. Eftersom jag var bland de första som anlände, fixade han även en bra bryggplats åt mig. Men som jag nyss skrev hjälpte inte ens detta. När alla platser var upptagna blev jag bortmotad av en ilsken, arrogant tysk 2.4-seglare som hävdade att bryggan endast var till för rullstolsåkare!

Den egentliga basen för VM-seglingarna fanns i den hangarliknande byggnaden i andra änden av hamnanläggningen. Där hölls invigning, dagliga prisutdelningar och den pampiga avslutningsceremonin. Där satt man ofta och snackade över en öl eller en enkel matbit.

En kul och intressant nymodighet var att alla seglare i samband med registreringen kunde kvittera ut 90 “låtsas-Euro”, som kunde användas efter eget huvud inom hamnområdet, antingen till pilsner, kaffe eller till en matbit. Jag lovar att det uppskattades av seglarna. Klubben verkar ha lyckats väl i jakten på sponsorer.

Inmätningarna som pågick i två dagar blev, som så ofta, en enda stor parodi. På papperet skulle man kolla det mesta på segel och båt. I verkligheten kollade man om seglen hade stämplar från finska eller svenska mästerskap – då var det tydligen OK!? Vägde båten enligt mätbrevet var allt OK. Man struntade helt i att kontrollera flytsäkerhet, J-mått, bogserlinor, e t c.

Det blåste ganska hårt under måndagen när det var dags för lite träningssegling. Till bilden hör också att vinden kom utifrån Nordsjön rakt in i den stora bukten vilket gav, för oss 2.4-seglare, ovanligt stora vågor. Det var en otrolig upplevelse att komma surfande nerför vågorna på länsen.

Hemma på Runn hade jag “upptäckt” att mina slitna, 3-4 år gamla Elvström-segel fungerade otroligt bra i hårdvind (med lite annorlunda trim än tidigare). Det var dessa jag tänkt använda i eventuella hårdvindsseglingar under VM och som jag nu använde på träningen. Nu blev det inga Elvström-segel på VM för min del. I den hårda vinden slets en fyra decimeter lång reva upp i fockens akterlik, i höjd med spridarna. Det var bara att segla i hamn och försöka få hjälp. Jag fick tips om en segelmakare som fanns tre mil bort och åkte dit för att reparera seglet. Segelmakaren gjorde säkert ett bra jobb, men vad hjälpte det. Jag hade tappat tron på detta segel. Nu fick jag helt förlita mig på mina tyska Faber & Munker-segel som varit så framgångsrika i lätt- och mellanvind, men ett osäkert kort i hårdvind. Som det visade sig hade jag inte alls behövt vara orolig, seglen fungerade alldeles utmärkt även i riktigt hårda vindar.

VM-dagarna inleddes traditionellt med ett “Practice Race” under tisdagen. Själv var jag laddad till max efter att ha gått och dragit benen efter mig i hamnen några dagar. Självför-troendet var naturligtvis på topp efter segern i SM några veckor tidigare. Båten var i topptrim och naturligtvis nypreparerad med skidvalla!! Allt kändes väldigt bra.

I syfte att visa upp alla 2.4-seglarna var seglingen förlagd direkt utanför hamnen och med staden som fond. Det blåste mellanvind och Magnus Lidholm seglade säkert och ledde vid första märket, jag själv var 2:a, ca 20 meter efter. Under länsen lyckades jag ta mig förbi Magnus. På andra kryssen försökte jag bevaka Magnus och gänget närmast honom. Det lyckades bra, men jag glömde bort Martin Holmgren som gick sin egen väg och hittade ett bra spår nära land. Martin vann och jag var tvåa.

Lagom till den första, riktiga VM-dagen hade vädret förändrats och det hade börjat blåsa igen, en blåst som skulle visa sig vara under alla fyra seglingsdagarna. Egentligen blåste det bara mer och mer, segling för segling. Under det första racet fanns bl a Håkan Kellner, Stellan Berlin och jag med i toppskiktet. Vid första länsmärket ledde Stellan, men råkade ut för det osannolika att sprinten till det fasta förstaget lossnade och han tvingades bryta. Jag hängde kvar i toppen och efter andra kryssen rundade jag som 3:a. Under andra länsen tappade jag lite och vid rundningen krigade jag om platserna 3 till 5. När det var dags att gippa inför den avslutande halvvinden i mål, råkade jag ut för det som bara inte fick hända. Kvadranten till rodret lossade och gjorde båten omöjlig att styra. Samma problem som inför sista seglingen på SM några veckor tidigare. Med den lagning jag då gjorde, trodde jag nog att problemet var åtgärdat för gott, men så var alltså inte fallet. Jag tvingades se hur mina konkurrenter, en efter en, halv-vindade i mål utan att jag kunde göra någonting.

Under andra seglingen bogserades jag iland och jobbade febrilt med att reparera rodret. Jag hann lagom ut till tredje seglingen och utan att ha hunnit checka av startlinjen eller trimmet lyckades jag ändå segla upp mig till en femte plats. Håkan visade att han var rejält på hugget och vann den 3:dje seglingen. Han var i ledning hela racet men fick en hård målstrid med finske segelmakaren Rickard Bjurström. Efter dagens slut låg jag, med två seglingar borta, på en blygsam 62:a plats!! Ledde gjorde en fransman som seglat fantastiskt bra med tre 2:dra platser. Övriga svenskar som seglat bra den inledande dagen var Håkan, Emil Axelsson och Magnus.

Andra dagen bjöd till en början på vindar mellan 8-10 m/s som successivt ökade under dagen. Både jag och Håkan seglade stabilt och hängde med i toppen. Den store suveränen var ändå finske Marko Dahlberg som spikade de båda inledande delseglingarna med sin nya lattfock från Neb-sails och med sitt osannolika masttrim, där masten nästan pekade framåt på kryssen. Det såg mycket märkligt ut – men fort gick det! Vinden hade nu friskat i och seglingsledningen tog beslut om att vi skulle segla i hamn. Håkan hade på slutet råkat ut för exakt samma skada på focken som jag haft några dagar tidigare. Eftersom seglingarna avbrutits och vi skickats iland och klockan var mycket, trodde väl ingen att det skulle bli några fler seglingar denna dag. Prognoserna talade dessutom om stormbyar. Håkan stack därför, intet ont anande, iväg till “min” segelmakare för att reparera seglet. Till allas förvåning blev vi vid 16-tiden utkommenderade på sjön igen och man drog igång en ny segling. Jag seglade åter stabilt och gick i mål som 5:a. Gissa om Håkan var snopen när han kom tillbaks. Synd eftersom Håkan låg på en 4:e plats efter fem seglingar!!

På fredagen fick vi snällt vänta i hamnen på att det skulle bli segelbart. På eftermiddagen fick vi äntligen signal om att segla ut till banområdet och man drog igång ett race. Det blåste nu 10-14 m/s och jag låg i en grupp om fyra tätbåtar som krigade om placeringarna. Strax före den andra kryssrundningen – när det bara var att, i stort sett, länsa i mål, blåste arrangörerna av seglingen och kommenderade oss in i hamn. Det kändes verkligen snopet och i efterhand känns beslutet ännu konstigare med tanke på att efterföljande segling genomfördes i ännu starkare vindar! Efter tre seglingsdagar hade vi alltså bara genomfört 6 av 9 planerade seglingar.

Jag själv hade, trots den katastrofala inledningen, fortfarande chansen till en bra placering, men det byggde som sagt på att vi fick ihop minst 8 seglingar av de totalt 11 planerade. Vid just 8 seglingar skulle man få räkna bort två seglingar, d v s mina två första. Det var därför med viss spänning jag stack ut sista seglingsdagen. Efter en allmän omstart – resultatet efter en startlinje med en solklar lä fördel, var det dags för en ny start. Konstigt nog hade stora delar av fältet nu positionerat sig för en lovart start, trots att det fortfarande var en viss lä fördel. Möjligen ville man komma närmare land och få tillgång till “snällare” vågor. Vi körde igång och jag, tillsammans med bl a Peter Norlin, fick en kanonstart i lä.

Jag ledde vid första märket tätt följd av Peter och danske Jens Als Andersen. När jag skulle dra ut spirbommen fick jag panik, den rörde sig inte ur fläcken, men efter någon minut upptäckte jag att linan snott sig runt bomnocken. Jag hävde mig upp på akterdäck och fick, trots den hårda vinden, in bommen i centrum så att jag kunde lossa linan och få ut spirbommen ordentligt. Peter och dansken hade då fått ett försprång på en 10-15 meter som de drygade ut under den långa länsen. Under den andra kryssen gjorde jag, efter ett bra vägval, en rejäl uppsegling och kunde återigen ta ledningen, denna gång med ca 25 meter. Under länsen drygade jag ut min ledning och seglade, helt ohotad, i mål som segrare. I slutfasen av seglingen hade man mätt upp över 17 m/s och aldrig hade jag väl trott att jag skulle vinna en VM-segling i sådana vindar. Nu hade dock vinden ökat så mycket att seglingsledningen blåste av tävlingarna. VM var slut och det blev alltså bara 7 seglingar. Jag visste självklart att detta skulle innebära en väldigt blygsam placering för min egen del, men jag var ändå otroligt nöjd och glad över min delseger. I hamnen hade redan de första resultaten kommit upp. Franske Damien Seguin var ny världsmästare, en poäng före Marko. Glädjen för både mig och frans-mannen tog slut efter bara en halvtimme på land. Jag, Peter och ytterligare tre man var diskade för tjuvstart. Min och Peters diskning innebar samtidigt att Marko poängmässigt tog sig förbi fransmannen och vann VM. “Den enes bröd den andres död” är ett slitet uttryck men som stämde bra denna gång. Själv slutade jag på en ytterst blygsam 41:a plats – inte riktigt vad jag hade tänkt mig. När jag å andra sidan räknar “på mitt sätt”, kan jag konstatera att jag mycket väl kunde ha vunnit VM om jag bara fått räkna den 1:a och den sista seglingen – så nära var det egentligen – men ändå så långt borta!! Så kan man naturligtvis inte resonera. Om Stellan resonerade på samma sätt hade han kanske varit världsmästare för 3:dje gången! Om Håkan inte åkt till sin segelmakare hade han säkert varit bland de 10 bästa, e t c. Det är bara att komma igen och ge järnet vid nästa års VM i Gävle. Det s k “kranracet” vanns f ö av Per Ahrbom som dessutom seglade in på en fin 10:e plats sammanlagt.

VM-seglingarna avslutades med en pampig prisceremoni där finske Marko, franske Damien och svenske Stellan fick sina medaljer. På kvällen försökte alla seglare göra slut på sina kvarvarande “låtsas-Euro” och i takt med att pengarna försvann, steg stämningen. VM-seglingarna i Eckernförde avslutades definitivt med ett pampigt fyrverkeri sent på kvällen.

Det mesta kändes bra i Eckernförde, speciellt den “social delen”. Det blir verkligen en utmaning för nästa års VM-arrangör Gävle SS att försöka nå upp till denna nivå, men jag vet samtidigt att Lennart Heselius, Magnus Lidholm, Arne Åkersson, Pekka Seitola, m fl jobbar hårt för att lyckas!!

Värt att nämnas i övrigt i samband med detta VM, var att några av seglarna utvecklat tekniken vid undanvindssegling rejält. På de långa länsarna såg man några båtar som säkert tjänade 50-100 meter på detta. De som behärskade tekniken bäst tycker jag var danske Jens Als och tyske Heiko. På länsen lutade man båten “åt fel håll” d v s åt lovart. På detta sätt får man tydligen en annan undervattenskropp som i sin tur innebär att båten lättare surfar. I praktiken är det samma slags teknik som länge använts inom jolleseglingen – nu applicerad på vår lilla kölbåt. I många år har man kunnat luta sig tillbaka på länsen och bara “låtit sig transporteras” till lämärket. Vill man hänga med i toppen de närmast åren, tror jag att man snabbt måste lära sig den nya tekniken?!

Slutligen var det intressant att se de nya australiensiska båtarna. En ny byggare har börjat producera båtar som både är styva, lätta och genomtänkta – detta blir något för Björndahl att se upp med. Kanske kommer folk i fortsättningen att beställa sina nya båtar från Australien istället från Finland?! Australiensarna introducerade även nya, intressanta master byggda med en mycket smalare profil än våra europeiska master.

Ulf Arvidsson

VM-coachens brev

Brev från Finland till vännen Uffe A och andra vänner i Sverige som på allvar kappseglar med Tvåfyran

Tack,Uffe för ditt trevliga reportage från årets Tvåfyra VM i Eckernförde. Eftersom det oftast är segrarens historiebeskrivning som blir den officiella versionen och “sanningen” om vad som hände, får du och andra intresserade nu min (vår) officiella version av händelserna. Här ser jag på händelserna ur ett coachperspektiv och därtill går jag några år tillbaka i tiden i min analys, vilket torde göra läsningen mer intressant och mer värdefull för envar.

Jag kom relativt sent med i Tvåfyra-klassen och det var först i slutet av 1990-talet som jag märkte att svenskarna (Stellan & co) hade börjat träna och att finnarna började lägga av. VM i Australien år 2000 visade redan att vi i Finland också resultatmässigt var på väg att halka efter, även om Rickard seglade fantastiskt bra och hängde med i täten till slutet. Efter VM i Norge år 2001 (när vi igen hade fått stryk) kom Bobi Casen till mig och sade att “nu måste vi göra någonting” om det alls skall löna sig att kappsegla med Tvåfyran mera.

Sagt och gjort, vi bildade ett landslag och samlades till läger med jämna mellanrum och tränade effektivt (Rickard och jag ansvarade för träningens och coachningens utformning) i samband med våra egna rankingseglingar. Därtill bildades små träningsgrupper på flera orter i Finland som också tränade mellan varven på sina egna hemorter (det var dock endast i Helsingfors som gruppen fungerade riktigt bra).

Den tekniska utvecklingen jobbade vi seriöst med och om du Uffe skulle ha tittat på den nuvarande världsmästarens mast i Eckernförde, skulle du ha märkt att den på strategiska ställen har en ännu smalare profil än de Australiensiska master du beundrade där. Det som ditt vanligtvis skarpa öga dock helt riktigt uppfattade var att utvecklingen av Markos rigg- och segelplan hade fått nya dimensioner som inte till alla delar liknar det traditionella Tvåfyra-trimmet.

Det mest fantastiska med Markos “paket” var dock att allt (segel, rigg, båt, träning och coachning) var “made in Finland” (båtkonstruktören var dock från Sverige). Det som avgjorde VM denna gång har dock sin förklaring i andra än de ovannämnda.

Den förberedande träningen på ort och ställe för de för oss “farliga” svenska Tvåfyra seglarna var inte bra och någon coach eller tränare som skulle ha jobbat seriöst med de uppenbara attitydproblem som denna gång fanns, såg jag inte till i Eckernförde. Själv kämpade jag också hårt för att hålla upp motivationen och seglingsberedskapen hos de finländska seglarna under tiden som vi var kommenderade att vänta i hamn på eventuella starter.

Som många kanske märkte lyckades det bra med Marko och vi hade betydligt mera tid för förberedelser och kartläggning av banan före start än andra seglare då det verkligen gällde. Jag avslutar nu min analys om vad som hände och varför med en liten fantastisk historia som bekräftar den gamla sanningen om att “den som segrar ger sig aldrig – den som ger sig segrar aldrig”. I den sista seglingen i Eckernförde utvecklade sig situationen så att Marko måste vara sämst tolva i mål för att vinna VM. I rundningen till andra kryssen, då han låg sjuttonde, miste han styrförmågan då styrlinan på ena sidan brast. Det blåste hårt, han låg långt nere och situationen verkade hopplös. Det tyckte emellertid inte Marko som plockade fram bogserlinan och byggde en provisorisk styranordning av denna som gjorde att han så småningom kunde styra båten med ena handen runt bogserlinan och den andra med foten på pedalen! På detta sätt plockade han några båtar under den avslutande kryssen och hittade sig själv så småningom som elva i resultatlistan, vilket räckte till för att jag skriver detta brev.

Hälsningar
Peter Bjurstöm
VM-coach

Final results (seven races)

Pl	Startnr	Segelnr	Name	Club	Clubname	Platz	Punkte	Pl(1)	Pl(2)	Pl(3)	Pl(4)	Pl(5)	Pl(6)	Pl(7)
1	84	FIN 112	Dahlberg Marko		Näsijärvi Sailing Club	1	30,0	4	[21]	11	1	1	2	11
2	48	FRA 13	Seguin Damien	SNO		2	31,0	2	2	2	10	8	7	[29]
3	71	SWE 379	Berlin Stellan	KSSS		3	36,0	[dnf]	1	8	14	11	1	1
4	57	AUS 28	Gilbert Lachlan	YMCA	Sailing Club of Canberra	4	40,0	1	6	16	6	[18]	8	3
5	44	FIN 113	Bjurström Rikard		Näsijärvi Sailing Club	5	51,0	18	10	3	3	[41]	13	4
6	83	SWE 378	Holmgren Martin	SSB		6	76,0	17	12	21	[23]	17	4	5
7	19	SWE 383	Lidholm Magnus	GSS	Gefle Segel Sällskap	7	77,0	[23]	4	4	19	21	19	10
8	63	FIN 91	Casen Ralf	GSF		8	81,0	3	22	14	8	13	21	[35]
9	81	AUS 25	Thompson Peter	YMCASC	Canberra	9	88,0	11	27	10	25	6	9	[34]
10	5	SWE 409	Ahrbom Per	KSSS		10	90,0	9	26	7	30	7	11	[40]
11	37	SWE 310	Axelson Emil	ViBK		11	92,0	36/rdg	7	13	21	[32]	15	26
12	51	FIN 123	Malm Harri	HSK		12	98,0	26	[32]	25	7	3	31	6
13	28	DEN 126	Andersen Jens Als		Holbaek Sejlklub	13	99,0	7	13	[ocs]	32	20	25	2
14	33	DEN 115	Kristensen Preben		Horsens Sejlklub	14	102,0	5	28	31	11	[35]	10	17
15	18	SWE 323	Heselius Lennart	GSS	Gefle Segel Sällskap	15	103,0	14	[34]	9	18	24	16	22
16	47	SWE 394	Kellner Hakan	RUSS	Runns Segelsällskap	16	106,0	6	51	1	13	10	[dns]	25
17	85	GBR 63	Millband Andrew	CCYC		17	112,0	[34]	16	27	12	31	6	20
18	14	SWE 331	Hedensjö Bo	KSSS		18	114,0	22	9	[42]	5	33	38	7
19	35	NOR 101	Erikstad Björnar		Tönsberg	19	115,0	21	18	17	20	[49]	12	27
20	21	GER 4	Giesen Stephan	WSB		20	117,0	20	35	[dnf]	17	9	22	14
21	61	DEN 107	Schibsbye Erik		Kolding	21	124,0	[35]	17	6	29	23	33	16
22	12	GER 1	Kröger Heiko	KYC	Kieler Yacht Club	22	129,0	[dnf]	20	dsq	2	5	3	12
23	72	SWE 364	Andersson Peter	GKSS		23	133,0	13	19	12	28	29	[37]	32
24	66	SWE 412	Norlin Peter	KSSS		24	134,0	10	39	15	24	28	18	[ocs]
25	50	FIN 84	Lahtinen Jaakko	SuPS		25	138,0	8	25	20	34	14	[52]	37
26	41	FIN 116	Viitala Juha	NPS		26	140,0	16	11	30	27	[36]	28	28
27	17	SWE 408	Akerson Arne	GSS	Gefle Segel Sällskap	27	144,0	30	5	55	16	2	36	[ocs]
28	36	DEN 125	Sörensen Bent Möller		Kolding Sejlklub	28	152,0	33	30	34	[42]	4	42	9
29	75	AUS 37	Leydon Michael	YMCASC	Sailing -Club of Canberra	29	153,0	29	3	18	22	39	[43]	42
30	30	FIN 122	Martin Veikko	N		30	157,0	19	[44]	44	15	34	26	19
31	29	NOR 100	Stordahl Jostein		Sarpsborg	31	165,0	28	38	28	[46]	25	23	23
32	64	FIN 100	Sipari Jyrki	HPS	Haminan Pursiseura	32	167,0	25	41	[dnf]	35	16	14	36
33	46	SWE 40	Eriksen Björn	ViBK	Viggbyholm Täby	33	167,0	24	23	19	39	27	35	[64]
34	52	FIN 99	Björndahl Ingmar	GSF		34	168,0	15	36	32	31	22	32	[dnf]
35	38	SWE 380	Bengtsson Jan	GKSS		35	169,0	32	8	23	51	38	17	[dns]
36	49	FIN 109	Strömman Pelle	WSF		36	178,0	12	50	26	49	26	[51]	15
37	39	NOR 85	Eide Ole B.	KNS		37	184,0	36	[54]	41	41	15	27	24
38	3	SWE 391	Palm Jonas	GKSS		38	185,0	51	14	36	[58]	42	34	8
39	42	FIN 114	Laine Janne	HeiPS		39	190,0	31	33	40	[63]	45	20	21
40	25	SWE 287	Bellander Staffan	KSSS		40	199,0	[45]	37	22	26	43	30	41
41	13	SWE 415	Arvidsson Ulf		Runns SS	41	200,0	[dns]	dns	5	4	12	5	ocs
42	4	GBR 47	Pascoe Megan	WWSC	Weir Wood SC	42	225,0	43	[65]	49	9	46	29	49
43	11	AUS 21	Russell Peter	YMCA	Sailing Club of Canberra	43	225,0	44	24	33	33	47	44	[51]
44	22	GBR 5	Smith Allan E		Rutland Sailing Club	44	236,0	53	[72]	48	38	44	40	13
45	2	CAN 1	McCoy Danny	NYC		45	242,0	37	47	46	44	30	[dns]	38
46	73	FIN 11	Saksi Roni	NPS		46	246,0	27	45	37	45	[56]	48	44
47	26	GER 13	Reichl Hans-Peter	YCBG		47	246,0	39	31	54	37	52	[55]	33
48	67	FIN 82	Haanpää Kimmo	NPS		48	247,0	47	53	[dnf]	52	19	45	31
49	86	AUS 10	MC Lean Michael	RYCV	Royal Yacht Club of Victoria	49	247,0	42	29	29	53	55	[dns]	39
50	77	GRE 2	Delikouras Georgios		Piraeus Sailing Club	50	264,0	52	49	52	43	[54]	50	18
51	16	GER 10	Gehrke Christian	SNYC	Schweriner Yachtclub	51	269,0	41	43	39	50	[58]	49	47
52	23	SWE 400	Grandinson Bertil	SKM	SK Masungen	52	272,0	56	15	50	55	[62]	53	43
53	55	SWE 366	Lindgren Dick	GKSS		53	276,0	46	[dsq]	35	47	37	24	ocs
54	31	FRA 15	Fulgoni Gerard	IYCH		54	286,0	[68]	48	51	36	50	56	45
55	8	FIN 77	Wessberg Karl		Näsijärvi Segelsällskap r.f.	55	292,0	49	46	[58]	54	51	39	53
56	9	GER 104	Mueller-Boeling Detlef	YCR	Yacht Club Rursee	56	310,0	60	55	53	48	48	46	[dnf]
57	68	GER 42	Kortke Mathias	YCBG		57	314,0	50	56	38	57	[63]	63	50
58	65	SWE 367	Fritzon Dag	GKSS		58	316,0	55	61	45	[64]	60	47	48
59	76	GRE 1	Calligeris Stamatis		Piraeus Sailing Club	59	317,0	[dns]	40	24	59	66	41	ocs
60	24	FRA 1	Balle Philippe		Cap Kouros Montpellier	60	326,0	38	42	[ocs]	40	67	dns	52
61	60	DEN 121	Braun Peter	KDY		61	340,0	40	[dnf]	dns	56	40	dns	30
62	20	GER 106	Eck Jürgen	TVO	Marktredwitz	62	347,0	48	63	57	[77]	57	65	57
63	10	GER 2	Feder Jörg	WSB		63	355,0	63	[74]	47	68	53	70	54
64	80	SWE 326	Schönning Pelle		Guldbädans Bätklubb	64	356,0	59	52	56	67	[71]	66	56
65	32	GBR 58	Millward Valerie		Rutland	65	365,0	62	[69]	61	61	64	58	59
66	58	NOR 99	Torp Ernst B.	KNS		66	372,0	57	57	[ocs]	60	65	dns	46
67	62	NED 8	Haan Jan	VWDTP		67	375,0	[77]	60	43	70	73	67	62
68	27	GER 17	Reichl Gesine	YCBG		68	379,0	54	59	62	71	76	57	[ocs]
69	43	FIN 108	Ylitalo Sauli	HeiPS		69	396,0	70	[75]	60	72	74	62	58
70	54	GBR 53	Cogswell Michael		Queen Mary´s Sailing Club	70	401,0	58	71	[dnf]	65	59	61	dnf
71	45	SWE 268	Seitola Pekka	GSS	Gefle Segel Sällskap	71	405,0	[dnf]	dns	59	69	70	60	60
72	74	SWE 335	Sjögren Jan	GKSS		72	406,0	61	62	[dnf]	dns	dns	54	55
73	15	GER 102	Münter Peter	YCBG	Yachtclub Berlin Grünau	73	407,0	64	58	63	66	69	[dns]	dns
74	53	GER 8	Voß Martina	YCW	Yacht Club Warnow Rostock	74	416,0	67	70	[dnf]	80	77	59	63
75	7	NED 7	Zuidervaart Jasper	VWDTP		75	423,0	69	76	65	79	[80]	73	61
76	70	GER 9	Kempf Michael	YCSB		76	425,0	72	64	64	76	78	71	[dns]
77	34	NOR 98	Magnussen Trygve		Sarpsborg	77	450,0	66	68	[dnf]	74	68	dns	dns
78	40	NOR 86	Kamfjord Tulle		Tönsberg Seilforening	78	451,0	65	[dnf]	dns	73	75	64	dns
79	86	NED 1	Zuidervaart Cees	VWTDP		79	454,0	76	77	66	82	81	72	[dnf]
80	79	CZE 1	Bina Daniel	YC	Praha	80	454,0	75	67	[dnf]	78	79	68	ocs
81	56	FIN 120	Elo Martin	KSS		81	455,0	71	[dns]	dns	62	61	dns	dns
82	69	FIN 64	Kiiski Eero	KPS		82	467,0	73	73	[dns]	75	72	dns	dns
83	59	NOR 84	Wick Storli Mona		Tönsberg	83	488,0	74	66	[ocs]	dns	dns	dns	dns
84	78	CZE 2	Kluc Miroslav	YC	Praha	84	498,0	[dnf]	dns	dns	81	dns	69	dnf
85	82	GRE 3	Christoforou Vasilis		Piraeus Sailing Club	85	522,0	[dns]	dns	dns	dns	dns	dns	dns
85	1	GER 6	Neumann Gerd	WSB	WSB Essen	85	522,0	[dns]	dns	dns	dns	dns	dns	dns

2003 I.F.D.S. World Disabled Sailing Championship 4 – 12 sept.

Svenska OS-platser i Paralympics

Efter För-OS i Aten var det dags för Pre Paralympics och årets världsmästerskap för funktionshindrade i segling. VM:et seglades i två klasser, Sonar, en besättningsbåt bestående av tre personer och 2.4, en enmans båt.

Åsa Llinares Norlin lyckades kvalificera Sverige till Paralympics år 2004 i 2.4 medan Carl-Gustav Fresk, Lars Löfström och Börje Palmqvist kvalificerade Sverige i Sonar.

Åsa Llinares Norlin berättar om Pre Paralympics detta år i Aten:

Jag skulle segla Tvåfyra (2.4) och målsättningen var att försöka kvalificera Sverige till Paralympics nästa år. Åtta länder var redan klara och nu skulle nästa sju nationer tas ut. Trettiosex Tvåfyror var på plats och hamnen sjöd av liv när vi kom ner. Det lyftes bly och vägdes båtar. Segel och deltagare skulle mätas in för tävling. Allt fungerande fantastiskt bra så här långt, något som man kanske inte alltid är så bortskämd med i Medelhavsländerna.

Första dagens seglingar började med lagom vind från sydväst,4-5 m/s. Solen sken och förhållandena var perfekta. Tyvärr var inte vattnet det renaste och man fick kryssa mellan plastbåtar och träbitar som flöt omkring. Vindarna var skiftande med stora vindhål som det gällde att klara sig igenom. Det gick väl inte alldeles bra och första dagen hade jag en 17: onde och 21: a plats.

Det vara bara att ta nya tag och andra dagen, med ungefär samma förhållanden, förutom att nu var det inte bara plastpåsar och träpinnar som man skulle hålla undan för. Nu var det även en död get som låg på väg ut mot tävlingsområdet. Det gick dock bättre den här dagen och jag fick till en 8:e och en 18:e plats.

Efter en vilodag var det dags igen på fjärde dagen. Nu blåste det lite mer rejält och man fick plötsligt användning av torrdräkten. Medelhavet har en salthalt på nästan 3 % och det kan jag tala om att det känns när man får det i mun och ögon. När det blir hårdare vindare har vi som har färre kroppsdelar eller inte så väl fungerande sådana betydligt svårare att hänga med. Det blåste 7-8 m/s med en våghöjd på c: a 1 meter. Att försöka gippa med spirbom i de förhållandena var ganska vanskligt. Jag placerade mig 25:a efter första seglingen och 14 efter att ha bytt fock inför det andra racet.

Femte dagens seglingar avgjordes i ännu hårdare vindar och endast en segling kunde genomföras. Det slutade med en 23:e plats för mig. På vägen in efter seglingen funderade jag vilken annan idrott jag skulle kunna ägna mig åt. Någon form av kampsport kändes väldigt lockande.

Sista dagens seglingar och nu kunde det väl knappast bli värre, men det kunde det. Vid första kryssmärket kom jag för nära en Italienare och var tvungen att göra en 720. När jag var klar hade jag två båtar efter mig. Singapore 77 och Singapore 88. Det här var deras första VM och våra nybörjarseglare i Saltsjöbaden skotar storen bättre än de här två killarna. Jag lyckades väl plocka in några placeringar men slutade på veckans sämsta placering. Nu var jag helt bestämd att avskeda coachen, sälja båten och aldrig mer nämna ordet segling. Men om det är något jag lärt mig i livet så är det att inte ge upp. Jag visste att om jag bara tog mig runt banan så skulle jag säkra platsen till Sverige. Vinden kom och gick och det var rätt kaotiskt innan start. Tyvärr var jag lite för tidig och istället för att tjuvstarta valde jag att gå ner och börja om. Det här gjorde att fältet kom iväg bra och när jag startade hade jag bara två båtar efter mig: Singapore 77 och Singapore 88. Hela gänget gick för styrbord ut på vänster kanten. Jag valde att gå in till land på högra sidan. Vinden vred mer och mer över till höger och jag rundade som 3:a. Eftersom det var ganska jämn vind var det bara att försöka hålla positionen. På nästa kryss kom de två som ledde totalt och gick förbi och det var väl inte mycket att göra åt det. Inför sista länsen i 6-7 meters vind hade jag bara en taktik: Att inte behöva gippa. Det var en balansgång och det var med nöd och näppe att jag hade drag i focken när jag passerade mållinjen. Målfartyget på styrbordssidan var väldigt tacksamma att jag inte genomborrade dem med spirbommen.

På vägen in funderade jag på att återanställa coachen och nu kändes segling plötsligen roligt igen. Jag slutade på 17:e plats och som 4:e nation av de som skulle kvala. Sverige hade fått en plats till Paralympics och jag hade fått flera nya erfarenheter.

På kvällen var det avslutningsfest och gissa vilka som var bland de gladaste? Singapore 77 och Singapore 88. De var överlyckliga och det är väl det som idrott handlar om, att glädjas och njuta av att få möta alla fantastiska idrottsmän och kvinnor från världens alla hörn. Om man sedan lyckas bra så ger det naturligtvis extra glädje.

Åsa Llinares Norlin
SWE 1

FINAL RESULTS for 2.4mR Class

	Race 1	Race 2	Race 3	Race 4	Race 5	Race 6	Race 7	Race 8	Race 9	TOTAL
Crew	Sail No	Pos	Pos	Pos	Pos	Pos	Pos	Pos	Pos	Pos	Points	Pos
KVOGER HEIKO	GER 1	(15)	3	1	1	2	1	2	2	2	14	1
SEGUIN DAMIEN	FRA 13	(9)	5	4	2	4	2	4	1	1	23	2
SCHMITTER THIERRY	NED 12	2	2	3	4	5	4	(17)	6	8	34	3
THOMPSON PETER	AUS 29	1	4	(37) OCS	3	11	3	9	3	9	43	4
STORDAHL JOSTEIN	NOR 100	10	1	2	7	9	6	8	4	(18)	47	5
McLEAN MICHAEL	AUS 10	5	(20)	6	6	12	7	5	15	10	66	6
ERIKSTAD BJOKMAR	NOR 101	(11)	7	9	9	7	8	6	9	11	66	7
VAN.HOLSTEYN RUUD	NED 11	(21)	9	5	11	18	5	3	13	7	71	8
Mc COY DANNY	CAN 1	7	12	(37) OCS	10	6	11	12	11	3	72	9
MILLBAND ANDREW	GBR 63	22	11	7	12	10	9	10	(25)	4	85	10
ANDERSON JEUS ALS	DEN 126	8	6	(37) DSQ	37 DSQ	8	10	1	8	14	92	11
SMITH ALLAN	GBR 5	14	15	11	13	13	(18)	18	18	6	108	12
QUERO JOAQUIU	ESP 1	4	13	(28)	8	19	22	16	5	27	114	13
DELIKOURAS GEORGE	GRE 2	27	17	22	15	1	12	11	(37) OCS	22	127	14
PASCOE MEGAN	GBR 61	12	14	(23)	23	14	13	14	16	21	127	15
KALIGERIS STAMATIS	GRE 1	23	(37) DSQ	27	5	3	16	13	20	23	130	16
LINARES ASA	SWE 1	17	21	8	18	25	14	23	(26)	5	131	17
FABRIZIO OLMI	ITA 76	18	25	13	16	16	20	(26)	17	19	144	18
MILLWARD VAL	GBR 70	16	(30)	14	21	30	19	19	14	16	149	19
FABIO VIGNUDINI	ITA 19	19	10	16	(32)	31	15	28	12	20	151	20
KARJALAINEN ANTERO	FIN 121	3	8	12	17	29	(37) DNF	37 DNF	29	17	152	21
FULGONI GERARD	FRA 15	29	(33)	24	25	20	17	15	7	15	152	22
MILLAR BRUCE	CAN 39	6	27	17	(30)	27	23	20	10	29	159	23
CHRISTOFOROU BILLIS	GRE 3	(33)	23	18	14	23	27	22	23	13	163	24
COGSWELL MICHAEL	GBR 53	25	16	10	28	33	(37) DNF	7	22	31	172	25
SUTO MASAKAZU	JPN 2	(37) DNF	19	25	20	17	21	24	24	25	175	26
MATTILA JUSSI	FIN 105	13	24	21	22	15	24	30	32	(33)	181	27
SCHONNING RELLE	SWE 326	20	22	26	24	26	(28)	21	19	24	182	28
SADILEK ALEXANDER	CZE 4	30	18	15	29	21	25	29	30	(32)	197	29
HILL AARON	AUS 24	28	31	30	27	24	(37) DNF	25	21	12	198	30
MENTAAL PRIIDIK	EST 1	26	28	20	26	(34)	30	32	27	28	217	31
MARKO COLLINETTI	ITA 67	24	26	31	31	22	26	31	(37) OCS	26	217	32
BINA DANIEL	CZE 1	32	32	19	19	28	31	(33)	31	30	222	33
KINSELLA FEARGAL	IRL 1	31	29	29	33	32	29	27	28	(37) DNF	238	34
DIN ABDUL KARIM	SIN 77	34	35	32	34	35	(37) DNF	37 DNF	33	37 DNF	277	35
AHMADDILLI MOHAMMAD TAUFIK	SIN 88	35	34	33	35	(37) DNF	37 DNC	37 DNF	37 DNF	37 DNF	285	36